Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En resa i Guatemala, af Gustaf Eisen. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skifvan sväfvade öfver synranden, bleknade äfven färgglansen bort,
det röda blef gult, det gula hvitgrått, och snart skuggades klyftor,
klippor och skogar med grått och grönt. I söder och sydost
framträdde nu bakom och Under oss låglandet, en böljande massa af
skogar, och långt der bakom hafvet som en ljus strimma.
Om landskapet var härligt, var vägen så mycket mindre
angenäm. Der den ej bestod af idel spetsiga stenar, var den nygrusad,
och hjulen sjönko fotsdjupt ned i dammet. Naturligtvis kunde de
fem små utsvultna hästbenranglen icke draga mera, och de resande
fingo nöjet att stiga af och gå i de värsta backarna. Seldonen voro
äfven murkna och utslitna, och öfver allt sammanbundna med
segelgarn. Än gick den ena biten sönder, än den andra, och allt hvad
rep och snören hette lånades för att binda ihop hvad sönder var.
Skjutspojken, en hygglig ungdom med hälften eller mera indianblod
i sina ådror, satt icke fem minuter på samma plats: än var han på
kuskbocken, än på hästryggen, än åter sprang han bredvid, hojtande
och brummande med ett oefterhärmligt läte. Men allt hans arbete
hjelpte dock till ingenting, ty i värsta backen kommo vi ej ur stället.
Helt nära befann sig lyckligtvis ett kompani af 20 vägarbetare, och
efter åtskilliga underhandlingar fingo dessa befallning att draga
vagnen ur klämman.
Landskapet hade så småningom förändrat sig: de tropiska träden
hade efterträdts af ekar, och de slingrande aroideerna hade nästan
alldeles försvunnit. Vi foro förbi flere indianbyar med låga hus af
bamburör täckta med palmblad, och i smutsen under apelsin-,
citron-och limon-träd lekte nakna, bruna ungar. Öfverallt syntes en hel
mängd folk stå väntande, och palmblad voro der och hvar nedstuckna
i marken framför stugorna. Vi fingo snart veta, att republikens
president, generalen Don Ruflno Barrios, var i antågande till Escuintla,
ledsagande sin fru till ångbåten för vidare färd till Californien och
Europa. Seiioran, omtalad som den vackraste dam i Guatemala —
och i verkligheten, såsom jag sjelf kan intyga, den vackra —
förde sig väl på sin hvita häst. Bredvid henne red generalen, en
tjock, ålderstigen herre med grått skägg och bofansigte.
Det tog oss hela dagen innan vi hunno till Guatemala. På
eftermiddagen lemnade vi sluttningarna bakom oss och kommo upp
på en höglandsplatå, nästan fullkomligt fri från träd. Den var
der-emot genomskuren af djupa ådalar, så kallade »Barrancas», och dessas
branta väggar voro klädda med träd och buskar af alla slag. Bland
dessa senare växte på de allra brantaste och torraste ställena en
buske med stora ovala blad och stora qvastar af himmelsblå
blommor. Denna, en bland de vackraste växter jag ännu sett, var Vigan-
Tmør 1886. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
