Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Initialmeridianens historia, af H. von Schwerin. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ridiankrets Zarkalah forlade gen om punkten Asm eller Ar in, som
ansågs vara matematiskt belägen under eqvatorn på 90° afstand från
så väl den yttersta vestren som östren, så att den bebodda veriden
genom denna linie delades i två lika stora halfvor. Zarkalah eller
Arzachel, såsom han benämnes i medeltidens skrifter, påpekar
emellertid vidare, att detta Azin är beläget jemt 10° ö. om Bagdad, och
uppgifver, att längdafståndet mellan Bagdad och Toledo utgjorde 51’
30’, hvilket blifvit uträknadt genom jemförelse af tidsskilnaden mellan
dessa t ven ne orter. Ptolemaios hade deremot uppgifvit afståndet
mellan Toletum och Babylon till G9°, ett resultat, hvilket som vanligt
vunnits genom hopsummering af itinerariernas afståndssifTror. Då vi
nu veta, att Toletum enligt Ptolemaios var beläget på 10° ostlig
lon-gitud, följer deraf, att enligt Zarkalahs system longitudskilnaden mellan
Fortunatmeridianen och Azin uppgår till 71° 30’, så att vi således
måste tänka oss hans 90" vestliga longitud (räknad från jordens
medelpunkt) falla långt ute i den obekanta oceanen. Denna senare longitud
var meridianen för den absoluta vestren, occident* , i motsats till
den linie, som berörde den bebodda veridens vestrand, ha-
bitatum. På Ptolemaios’ karta, der kontinentens atlantiska delar äro
så helt och hållet förvrängda, ligga Fortunaterna 10° ö. om Afrikas
vestkust, ’ och i öfverensstämmelse härmed förlägga också araberna
dessa öar på ett afstånd af 10° från den afrikanska kusten. Genom
dessa Zarkalahs nyss anförda längdreduktioner ryckes bland annat
Toledo 17V*’ närmare Bagdad, och den af Ptolemaios så
öfverskat-tade längden på Medelhafvet reduceras till med verkligheten vida
mera öfverensstämmande dimensioner.
Hvad var nu detta omtalade Azin, hvilken ömsom benämnes
djefvulens slott på kupolberget i verldens centrum,’ ömsom säges vara
en stad eller en ö under eqvatorn, 90’ från de fyra
hufvudväder-strecken? Det anföres ständigt i de gamla latinska texterna, och vi
veta, att bland andra äfven Columbus hört omtalas denna mystiska
ort. Denna fråga har redan länge behandlats af geograferna, ehuru
man först pä den sista tiden tyckes hafva kommit på det klara
härmed.
Hvad namnet Azin beträffar, är det med allra största
sannolikhet af indiskt ursprung, såsom det af Rainaud blifvit visadt i hans
berömda kommentarier ölver Abulfedas geogfafi. Hinduerna räknade
efter en meridian, som man lät gå genom Ceylon (allmänt ansedt
såsom säte för onda gudamakter) och beröra staden Udschein i
Malva, brännpunkten för den hindustanskä vetenskapen vid den
tidpunkt, då muhamedanerna eröfrande inträngde i Indien.
Bedan Ptolemaios omtalar ett (Kyvr), i hvilket vi utan svårighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
