Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Baku och Apscheronska halfön, af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med afseende på klimatet förete sommar och vinter stora
olikheter. Om sommaren är det qväfvande hett; temperaturen uppgår
då ofta till 40° C. Luften är tung och qvalmig och genom blåsten
uppfyld af dam och sandstoft. Sommaren utmärker sig äfven för sin
stora torka, ty under denna årstid faller ej en droppe regn, utan
himlen är ständigt klar. Om vintern deremot är himlen nästan alltid
molnbetäckt, och regn faller då ganska ymnigt, men endast i form
af små fina droppar. Vägarna, som äro odikade och obeskrifligt
dåliga, blifva efter ihållande nederbörd nära nog ofarbara. På sina
ställen är vägsmutsen ett par fot djup och hela sträckor af vägen
under vatten. Om frost, som här nere är ganska sällsynt, inträder,
blifva vägarna åter hårda och någorlunda passabla, men blott för en
kort tid, ty regnen följa tätt efter hvarandra.
Blåsten utgör vid Kaspiska hafvets kuster ett påfallande
fenomen. Särskildt om vintern är den genomträngande, skarp och kall.
Nordan- och sunnanvindarna äro förherskande. Från vester och
öster blåser det deremot nästan aldrig. Nordanvinden utmärker sig
för sin stora styrka. Utan att hindras vare sig af berg eller
högland, framtränger den öfver de ryska och asiatiska stepperna, sopar
öfver det vida hafvet, samt brytes med våldsamhet mot den i hafvet
långt framskjutande Apscheronhalfön. Då blåsten hviner öfver
hafvet, uppröres detta med stor häftighet, och det är farligt både för
sjömän och fartyg att ligga ute vid ett dylikt tillfälle. Utan den ringaste
förberedelse kan helt plötsligt den starkaste storm uppstå, och vinden
kan på kortare tid än fem minuter slå om ifrån nordan till sunnan.
Sommarens och vinterns olika skaplynnen hafva äfven till följd
en väsentlig skilnad i sjukdomars uppträdande under de båda
årstiderna. Under sommaren och hösten äro frossa, febrar och
reumatiska åkommor ganska allmänna. Äfven difteri och
ögoninflammationer uppträda rätt ymnigt. Om vintern och våren deremot är
klimatet vida sundare, och då uppträda endast enstaka sjukdomsfall. För
öfrigt kan man säga, att Apscheronhalfön, näst efter Petrowsk och
Lenkoran, hvilka städer äro berömda för sina mineraliska bad, är
den sundaste trakten vid Kaspiska hafvets kuster. Bland persiska
kustens inbyggare anställa nämligen feber och frossa förfärliga
härjningar under den varma årstiden, och då de kirgisiska och
turkmenska kusterna äro idel ökenland, låter det lätt tänka sig, att
deras klimat icke kan vara helsosamt.
Om halföns hydrografiska förhållanden är icke mycket att säga.
Landets obetydliga utsträckning och bergens lika obetydliga höjd
tillåta ej bildandet af vattendrag. Endast om vintern, då ymnigt regn
fallit, uppkomma små bäckar i dalgångarna, men så snart regnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
