Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällskapets förhandlingar - Sammankomsten den 17 december 1886 - H. Hildebrand: Om det ariska urhemmet - O. Montelius: Om det ariska urhemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jan de kulturhistorien, att om en period här utvecklat sig med sällsynt
rikedom, den ständigt varit beroende af inflytande utifrån. S& vål under
brons-som under jemåldern har detta varit förhållandet. I urhemmet för en ras
sådan som den ariska viil man väl snarare se härden för initiativ,
sjelf-ständig utveckling och förmåga att inverka på andra trakter, än ett
område som gång på gång mottager inflytande utifrån.
En omständighet, hvarvid Penka icke fast sig, är den, att man af
lingvistiska skäl antagit, att arieraa känt kopparn, d. v. s. den oblandade, utan
tillsats af tenn. Denna sida af frågan har deremot herr Much upptagit. I
Ungern har man funnit redskap af oblandad koppar af i allmänhet ganska
enkla former. Den ungerske arkeologen Pulski har på grund häraf uppstält
teorien om en kopparålder, hvilken åsigt dock rönt motsägelse på grund
deraf, att man ju kan tänka sig, att tillverkning af kopparredskap tillgripits
endast som en nödfallsutväg under tider, då tillförseln af det mera
svåråtkomliga tennet på något ställe varit afbruten. Emellertid har man i
senare tider funnit primitiva kopparredskap i mängd flerstädes utom Ungern,
och, hvad som är af särskildt intresse, så väl dylika som deglar af lera
innehållande kom af koppar hafva blifvit anträffade i de schweiziska
pål-byggnaderna, hvilka i öfrigt endast innehålla föremål från stenåldern.
Liknande fynd hafva äfven blifvit gjorda i Österrikes sjöar. Herr Much har,
förledd af dessa fynd, hvilka torde tarfva en noggrann kritik för att afgöra,
om ej möjligen koppam tillhör en senare tid än pålbyggnadernas, velat
påstå, att den senare stenåldern så godt som helt och hållet bör utbytas mot
kopparåldern, och att till denna böra hänföras nästan alla stenåldersfynd,
utom de paleolitiska, äfven när dessa icke innehålla ett spår af koppar.
Han håller äfven på den ofvannämnda, af vissa språkforskare framstälda
åsigten, att urarierna känt kopparn, men då inan icke i de mångfaldiga
fynden från den nordiska stenåldern anträffat ett enda spår af
koppartillverkning och således ej kan tala om en kopparålder i våra trakter, så kan
ej Much från sin ståndpunkt dela Penkas åsigt om att det ariska
urhemmet legat i norden.
De båda här omhandlade forskarna, som med mycken ifver egnat sig
åt lösningen af det ifrågavarande spörsmålet, hafva alltså kommit till skilda
slutsatser, lika blott deri, att de båda söka det ariska urhemmet i Europa.
Med anledning af det hållna föredraget begärdes ordet af d:r Montelius,
som yttrade:
Den föregående tal. har redan framstält åtskilliga mycket vigtiga
anmärkningar mot den af prof. Penka förfäktade åsigten, men då jag anser
att man icke nog kraftigt kan tillbakavisa tanken på att det ariska
urhemmet varit beläget här i norden, ber äfven jag att få tillägga några ord.
Visserligen skulle man vänta, att då denna tanke framstälts af en
österrikisk forskare, således af en person som icke vid uppställandet af sin teori
kunnat vara förblindad af lusten att förhärliga sitt eget land, denna teori
icke borde röna motstånd just hos oss; men lyckligtvis äro vi hunna så
långt, att vi ej vid afgörandet af rent vetenskapliga frågor låta vilseleda
oss af vår fosterlandskänsla. Ett af prof. Penkas påståenden är, såsom vi
hört, att den olikheten skulle råda mellan vestra Europa och Norden, att
ett afbrott i utvecklingskedjan skulle förefinnas mellan den äldre och
den yngre stenåldern, under det att här förbindelsen mellan dessa båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
