Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spencer, dyrkan af döda förfader den äldsta religionsformen, och den
genom tradition bevarade härstamningen från sol, moln o. s. v. har,
fattad efter bokstafven, ledt till dyrkan af naturens krafter, liksom till
naturmytema. De vanliga myterna om folks och slagters härkomst
från djur eller från gudar under gestalten af djur tydas af Spencer
så, att förfådren egentligen hetat Björn, Varg o. s. v., men att man,
åter till följd af den glömskebringande tiden, slutligen trott på
härstamning från en verklig björn, varg o. s. v. ■
Den Spencerska teorien faller, efter hvad mig tyckes, för
invändningen. att den förutsätter hos de vildar, som bildat myterna, på en
gång ett alldeles otänkbart ininne och en alldeles otänkbar glömska.
Vildar minnas aldrig sina förfader långt tillbaka, knappt längre än
till farfadern. Men menniskorna under den tid, då, enligt Spencer,
myterna uppkommo, måste haft långt mera tillbakaskådande minnen.
Å andra sidan synes det icke vara tänkbart, att vildar till följd af
glömska misstagit sig beträffande anledningen till namn, hemtade från
naturföreteelser eller djur, och det på en tid, då de gåfvo sina barn
dylika namn och sjelfva buro sådana. En amian invändning af vigt
är den, att vildar icke egna någon dyrkan åt qvinliga förfäder och
icke minnas dessa lång tid tillbaka; likväl ärfvas dessa namn, tagna
från djur eller naturföreteelser, i regeln på qvinnolinien.
Sedan vi nu lärt känna, huru den etnografiska metodens
anhängare kritisera den etymologiska teorien samt den moderna
euheraeris-men — en kritik, hvaruti jag med en reservation, hvarom mera
nedan, kan för min del instämma —, så må vi öfvergå till en positiv
redogörelse för den först nämnda och dervid först se till, huru den för-*
klarar detta orimliga och ohyggliga i de civiliserade folkens myter, i
hvilket, enligt alla parters mening, sjelfva hufvudsvårigheten ligger.
Möjlighet till förklaring har enligt etnografema beredts genom de
lysande resultat, som den etnografiska vetenskapen på två olika områden
uppnått. Å ena sidan har man genom sofring och bearbetning af
resandes, missionärers, sjömäns med fleres berättelser vunnit en både
omfattande och noggrann kännedom om de vilda folkens lif och
föreställningssätt. Å andra sidan har en gren af den etnografiska
forskningen uppstått, som gjort till sin särskilda uppgift att samla och
ordna hvad som funnits och ännu finnes hos de civiliserade folken af
plägseder, * sägner, ordspråk, vidskepelser, lekar m. m., hvarvid
naturligtvis de obildade klasserna i första rummet kommit i betraktande,
och äfven här har redan ett mycket rikt material samlats. Man har
kallat denna nya vetenskapsgren folk-lore. Då man jemfört sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
