Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pel ur de vediska dikterna, gjorde dessa obegripliga för de
generationer, som följde efter skaldernas egen tid, ej heller ger han bevis för,
att homonymi och synonymi egde rum under den raytopeiska perioden.
Dessa äro de hufvudsakligaste af de skäl, på grund af hvilka
anhängarna af den myt-teori, hvilken vi kallat den etnografiska, anse
den af Max Miiller förfäktade åsigten om myterna såsom en sjukdom
hos språket böra förkastas. Men af ven mot en annan myt-teori har
från samma håll riktats en skarp kritik.
Det har ofvan blifvit antydt, att euhemerismen, som man ansåg
död och begrafven, å nyo uppenbarat sig i våra dagar. Och den har
återkommit under hägnet af ett stort namn, nämligen Herbert
Spencers. Spencers åsigt om mytemas uppkomst har det gemensamt med
den etymologiska teorien, att äfven enligt den förra tendensen till
pereo-nifiering af naturföreteelserna icke är ursprunglig hos menniskan, utan
uppkommit till följd af en förvillelse hos omdömet. Jemväl han
anser vidare, att en ofullkomlighet hos språket, bestående i dess brist på
ord, som icke innebära betydelse af lif och lifsfunktioner (vitality), ledt
till misstag och förvirring. Men under det att den etymologiska
skolan anser denna ofullkomlighet hos språket såsom den enda eller
åtminstone hufvudsakligaste källan till myterna, ger Spencer åt
densamma blott en plats bredvid andra lika vigtiga eller vigtigare
orsaker. Spencer erinrar om det till fullo bestyrkta faktum, att vildar
öfverallt i verlden ge namn åt män och qvinnor efter
naturföreteelser, stunder på dagen, väderleksförhållanden o. s. v.; namn sådana
som Morgonrodnad, Dagsljus, Molnet m. m. förekomma ofta. Sedan
en tid förflutit efter det att en så benämnd man gått ur lifvet,
inträffar lätt på grund af tidens glömskebringande makt, att en
historia, som ursprungligen varit berättad t. ex. om en menniska
med namnet Morgonrodnaden, Molnet o. s. v., blir öfverflyttad till
sjelfva naturföreteelsen. Sålunda blifva naturkrafterna och
naturfenomenen personifierade Ett likartadt missförstånd kan uppkomma på
ett annat sätt. Hos ett folk går ofta en sägen, att folket kommit till
de bostäder, som det innehar, från ett visst berg, en viss sjö, en viss
flod eller från andra sidan hafvet. Sägnen om ankomst från en ort
uppfattas med tiden såsom en 6ägen om verklig härstamning; man
kallar sig asöner af berget, sjön, floden, hafveta. Likaså i fall några,
som invandrat öster ifrån, säga, att de komma från den uppgående
solen, tro de sig slutligen vara afkomlingar af solen. Till följd af
sådana förglömmanden och missuppfattningar utrustas berg, floder,
sjöar, haf, sol m. m. med menskliga egenskaper, och menniskorna,
som ursprungligen hade en riktigare uppfattning af sakerna, sjunka
ned till tron på personlighet hos liflösa ting. Å andra sidan är, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
