Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eet än på jorden de äro funna. Det är näppeligen rimligt att förklara
detla genom antagandet, att, sedan ett folk gjort uppfinningen, de öf~
riga lärt den af detta. Långt bättre låter saken förklara sig på
följande sätt: behofvet bar varit detsamma, det förefintliga materialet
detsamma, de redan uppfunna verktygen desamma,
förståndsutvecklingen densamma, och resultatet — den nya uppfinningen — har blifvit
detsamma eller liknande. På samma sätt är ock i all mytologi underlaget,
som förskrifver sig från en primitiv ståndpunkt, likartadt, det är
allmänt menskligt, icke nationelt. Först senare ha nationerna med
stigande bildning satt sin särskilda prägel på sin mytologi genom de
modifikationer de låtit det gamla undergå och de tillägg de gjort
der-till. Så hafva grekerna, under konstens och poesiens medverkan,
omformat de gamla myterna i enlighet med sin andes fordringar på
skönhet och harmoni, ehuru äfven hos dem respekten för det
hafd-vunna visat sig såsom en starkt konserverande makt och låtit
åtskilligt af det gamla qvarstå i all dess afskräckande grofhet. Så har den
romerska mytologien fått prägeln af praktisk förståndighet, den
nordiska af krigarlynne och djerft trots mot ödet, den indiska af
träl-aktig undergifvenhet under prestvälde och ceremoniväsen, o. 8. v.
Det är alltså ådagalagdt, att vissa delar af de civiliserade folkens t.
ex. grekernas mytologi, som svära emot de eljest bland folket rådande
föreställningarna och sederna, deremot stå i den fullkomligaste
öfver-ensstämmelse med föreställningar och seder hos nutidens vildar, hvaraf
man slutit till dessa delars egenskap af att vara »qvarlefvor» från ett
tidigare utvecklingsskede. Forskningen har äfven ådagalagdt att det
ociviliserade tillståndet* är det för myters frambringande gynsammaste, under
det att med bildningens framsteg jordmånen blir allt mindre egnad
derfor. Om vi alltså taga en öfversigt öfver de mest karakteristiska
sidorna hos vildarnas själslif, skola vi i och med detsamma hafva lärt
känna de vigtigaste vilkoren för myternas uppkomst. Hvad som först
möter oss såsom utmärkande för vildens själ, är dess benägenhet att
i allting se lefvande väsen liknande honom sjelf — en benägenhet,
som man benämnt animism. Denna tendens är grundad i det
mensk-liga medvetandets natur. Vi se den derför framträda hos barnet
alldeles spontant med de första yttringarna af förståndsverksamheten;
det är ett misstag, då Herbert Spencer vill härleda densamma ur
mödrars, ammors och andras förvända bruk att tala med barnen om
lif-lösa ting, såsom om de vore lefvande, liksom det är ett misstag, då
samme tänkare härleder den bland ociviliserade folk herskande
per-sonifieringstendensen ur vissa yttre anledningar, som förvilla
omdömet, hvilket utan detta inflytande utifrån skulle träffat det rätta.
Barnets medvetande af sig sjelft såsom ett kännande och tänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
