- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
239

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid vestra stranden låg motstycket till Tetarata-sprudeln,
Otuka-puarangi (— den molniga luften), ur hvilkens sprudel mäktiga hvita
moln af vattenånga uppstego och ständigt hängde i luften. Den
vanligaste benämningen på denna terrass var den ljusröda terrassen, då
kiselsintern var färgad med en svag rosaröd färg. Denna, liksom den
hvita terrassen, räckte ända ned till sjöns yta. På en höjd af 20 meter
öfver’" sjön fans på den ljusröda terrassen en af kiselsintern bildad
bred plattform, som var ungefär 100 steg lång och bred och inneslöt
små prydliga bassiner med 30—40° vatten, ett af naturen sjelf anord*
nadt varmbadhus, som sökte sin like. Sjelfva sintern hade här en
mycket finare byggnad än den hvita terrassens. Vattnet i den
ång-omkransade sprudeln hade en temperatur af 80° C.

Omkring Rotomahana funnos inalles omkring 25 stora heta källor
och en ofantlig massa mindre jemte åtskilliga slamvulkaner och
solfa tarer.

Dessa terrasser äro nu ett minne blott. Den 10 juni 1886
tillintetgjordes allt genom en jordbäfning och ett derpå följande utbrott,
och i terrassernas och sjöns ställe finnes nu en kokande och. jäsande
8lammas8a, ur hvilken sticka upp flere konformiga kratrar, hvilka
fortfarande äro i verksamhet, om än svagt.

Utbrottet började omkring midnatten den 9—10 juni med starka
jordstötar. Kl. omkring 2 på morgonen kändes en fruktansvärd stöt,
beledsagad af ett starkt dån, samtidigt härmed syntes från
Tarawera-bergets topp ett pelarformigt sken uppstiga, hvilket omedelbart följdes
af väldiga rökpelare från bergets vulkankäglor. Dessa rökpelare,
bestående af ångor och vulkaniska utkastningsprodukter, samlade sig till
stora svarta moln, som hotande lägrade sig öfver berget och trakten
deromkring, hvilken öfvertäcktes af ett starkt askregn blandadt med
slammassor och uppslungade stenar af vexlande dimensioner.
Häftigheten af detta sten- och askregn låter tänka sig, då bland annat den
vid Tarawerasjön på ett afstånd af 10 eng. mil från bergets topp
belägna byn Wairoa betäcktes med ett flere fot mäktigt lager af het
aska och slam samt bombarderades af ett ytterst häftigt stenregn, som
lade större delen af byggnaderna i ruiner.

Starka detonationer hördes fortfarande, beledsagade af häftiga och
täta jordstötar. Allt var inhöljdt i mörker, som endast skingrades af
den ur berget uppstigande »eldkolonnen», de blodröda blixtar, som
utgingo ur de med elektricitet laddade molnen, massor af glödande
stenbomber samt slutligen likt raketer utslungade eldkulor, som
utstrålade ett blåaktigt spöklikt sken. Ända till kl. 11 f. m. höljde de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free