Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man i afseende på dessa vara säker om betydelsen af de hieroglyfer*
som anses beteckna jernet?
3. Hvilka äro de äldsta monument, hvarpå vapen och verktyg
af jern äro af bildade?
4. Huru sent förekomma i Egypten vapen och verktyg af brons?
Kan man på dem se spår af nötning eller omslipning eller något annat
som visar, att de verkligen varit begagnade, och att de icke endast
äro gjorda för grafven?
Den första frågan anses af de flesta vara mycket lätt att besvara.
Stycken af jernverktyg äro nämligen funna i några pyramider och
skulle, om de verkligen vore samtida med dessa grafvar, bevisa jernets
höga ålder i Egypten.
Mest bekant bland dessa jernstycken är det, som af en engelsman,
Mr Hill, år 1837 hittades i den omkring 3,000 år före Kristus bygda
Stora pyramiden vid Gizeh. Man har antagit det vara en bit af ett
verktyg, hvarmed ytan af den huggna stenen finskrapats; men man har
tillika trott sig finna, att det icke är stål, utan jern. Det lär hafva
hittats nära mynningen af en af de smala luftkanaler, som gå igenom
pyramidens massa till grafkammaren, och i mellanrummet mellan ett
par stenar, men först sedan de två yttersta stenhvarfven på
pyramidens yta borttagits; ingen springa eller öppning af något slag skall hafva
funnits, genom hvilken jernet skulle hafva kunnat efter pyramidens
byggande komma till det ställe, der det hittades. Ett par personer,
som kort efter fyndet tagit stället i närmare skärskådande, hafva derfor
i form af offentliga intyg uttalat sin öfvertygelse om, att jernstycket
blifvit qvarlemnadt mellan stenarna, då pyramiden bygdes, och icke
kan hafva ditkommit sedermera. 1
Afven i senare tid hafva dylika fynd gjorts. Så hittade Maspera
år 1882 flere bitar af jernhackor i den troligen under den sjette
dynastien, således i det 3:dje årtusendet före Kristus, bygda »Svarta
pyramiden» vid Abousir, hvarjemte han anträffat ett par bitar af
jernverktyg i murbruket mellan två stenar i en pyramid nära Esneh. 1 2
Sistnämnda pyramid är emellertid ej äldre än från den sjuttonde dynastien,
och följaktligen från tiden omedelbart före Nya rikete början. Såvidt
jag känner, har Maspero ej heller meddelat närmare upplysningar om,
1 Vyse, Pyramids oj Gizeh, I, sid. 275, 276; Transactions oj the Second session
of the international Congress of Orientalists, held in London , sid. 396—399.
2 Maspero, Guide du visiteur au Musée de Boulaq (Paris 1884), sid. 296.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
