Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granit, under åren 1822—23 omkring 3 till 4 fot. Efter en
jordbäf-ning den 20 febr. 1835 lyfte sig denna långsträckta kust 4 till 5 fot,
men sjönk sedermera till april månad åter 2 till 3 fot. På flere andra
ställen hafva under detta århundrade dylika fenomen inträffat, såsom
vid Valderia 1837, Ostindien 1819 ,Nya Zeland 1855 och nu senast 1883
vid ön Krakatau i Sundasundet, der både öns och hafsbottnens
nivåförhållanden undergingo ofantliga förändringar. Vid den senaste svåra
jordbäfningen på Nya Zeland erfor den östra kusten en betydande
höjning.
De mera långsamt försiggående förändringarna förorsakas
sannolikt äfven af krafter, som arbeta i jordens inre. Under de senaste
decennierna har det blifvit ådagalagd t, att öfver hufvud taget jordens
alla kuster, med undantag törhända af de isbetäckta polarländerna,
sannolikt äro stadda i vertikala rörelser, antingen uppåt eller nedåt,
samt att ett stillastående hufvudsakligen eger rum på de punkter, der
tvehne områden af motsatt rörelseriktning sammanträffa.
På medföljande karta äro kustområdena för dessa rörelser
åskådliggjorda.
På grund af iakttagelser å strandlinier och andra märken i
polartrakterna, i synnerhet på Grönlands vestra kust, hafva några
naturforskare antagit, att lokala höjd förändringar af sjelfva hafsytan ega rum.
Hafsytans höj dförändringar skulle nämligen bero på attraktion af
inlandsisen, som vid olika tider har varit mer eller mindre mäktig.
Minskas ismassorna eller drager sig inlandsisen tillbaka, så minskas
äfven dess attraktion på hafsvattnet, och detta aflägsnar sig från
stranden, eller landet tyckes skenbart höja sig, och tvärtom. I
öfverens-stämmelse härmed bar det blifvit antaget, att Grönland i den
förhistoriska tiden var helt och hållet betäckt af is. Sedermera har istäcket
ända till vår tid dragit sig betydligt tillbaka. Man har äfven ansenliga
märken af landets höjning eller hafvets sänkning från denna
förhistoriska tid. Under den närvarande tiden hafva af flere Grönlandsfarare
både en tillväxt af isen och i trakten deraf sänkningsfenomen på flere
ställen å stränderna iakttagits. För att lemna en föreställning om
hvilket inflytande en tillökning af ismassorna på Grönland skulle kunna
utöfva på hafsytans läge, må följande beräkningsresultat anföras.
Om man tänkte sig en tillökning af inlandsisens mäktighet med 25
meter ega rum på t. ex. 100 år, så skulle denna tillväxt af ismassan
förorsaka en höjning af hafvets yta med 2 meter eller med så stor
q vantitet, som är behöflig att förklara de sänkningsfenomen, som för
närvarande förekomma vid dess kuster.
Från Spetsbergen har man också intressanta iakttagelser öfver sådana
fenomen, som här äro i fråga. Prof. Nordenskiöld har af jemförelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
