Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnes en enda boning för bofasta1 — vilja vi efterse hvar sådant träffas,
åtminstone i form af skog. Barrskog saknas helt och hållet; men löfskog
(björk) finna vi dels vid Torneträsks stränder, dels äfven upp efter
dess största från SV kommande tillflöde, nämligen Abiskoelfven intill
närheten af Sjangeli. Äfven denna hufvuddals största sidedal, Kårsovagge,
hyser björkskog i sina lägre delar. Ja, med tillhjelp af eqvidistansliniema
kanna vi t. o. m. på ett ungefår räkna oss till björkgränsens höjd öfver
hafvet, åtminstone på ett par hundra meter när.
Fortsätta vi resan in på det närmast i öster tillstötande bladet, Torne*
träsk, göra vi nya intressanta upptäckter. Här se vi snart, att
fjäll-formema blifva mindre djerfva: det s. k. lågfjället vidtager såsom en
tröskel för det i V rådande högfjället. Här möter oss den första året
om bebodda platsen nämligen nybygget Kattovuoma- vid östra delen af
Torneträsk. Tänka vi på en förd utför den ståtliga Torneelfven, kunna
vi redan på förhand afgöra, vid hvilka platser båten måste på ett mer
eller mindre äfventyrligt sått skaffas förbi eller genom vattenfall och
forsar.2 Inom detta blad möta vi ganska ansenliga massor af barrskog,
— också bedrifves på t. o. m. denna höjd timmerafverkning! Myrar
eller mossar hafva redan stor utbredning etc. etc. Sålunda kunna vi
genomgå blad för blad och finna intressanta upplysningar. Men vi hän*
visa läsaren till det vigtiga kartverket, öfvertygade om, att han ej skall
ångra bekantskapen.
Att kartografernas arbeten i dessa trakter varit förenade med ovan*
ligt stora ansträngningar inses lätt. I regeln hafva tälten varit deras
enda bostad» Ofta hafva arbetena måst pågå på snötäckt mark, och långt
ofvanom skogsgränsen. Men detta oaktadt torde väl ingen hafva arbetat
i dessa trakter, utan att, så att säga, på köpet af sitt arbete hafva för*
värfvat sig en entusiastisk hängifvenhet för desamma.
Vi tillägga blott, att kartorna äro utarbetad a med en noggranhet som
lemnar intet öfrigt att önska; ja det har förekommit anmälaren, som om
de skulle hafva kunnat utgifvas t. o. m. i skalan 1 : 100,000.
Reproduktionen är synnerligen förtjenstfull. Priset på hvarje kartblad är ]
krona. % S—s.
IJpptftckten af nya insjöar i Oentral Afrika. Den siste tidens
vigtigaste upptäckt i Afrika är utan tvifvel den, som gjorts af den ungerske
grefven Satnu Teleki under en expedition till Masai landet och norr derom
belägna trakter. ’ Landet öster om Victoria Njansa var förut kändt väsen t*
ligen genom tvenne expeditioner, nämligen Joseph Thomsons 1883 och
dr O. A. Fischers 1886, men ingendera af dessa resande hade mot norr
trängt längre än till den lilla sjön Baringo. Nordost derom hafva
emellertid kartorna utvisat en sjö, Samburu, utlagd på grund af
infödingars berättelser och antagen för att vara ett saltbäcken utan aflopp. Att
här verkligen finnas betydande insjöar har grefve Telekis expedition
ådagalagt.
1 Vid Sjangeli grnfvor finnes visserligen habitationstecken utsatt, men detta
åsyftar endast de fönster och dörrar saknande obebodda grnfstugorna. — Det hade
måhända varit skäl att äfven med särskildt tecken utmärka de platser der fjällapparna
ander större delen af sommaren uppehålla sig. Ett sådant mera konstant lägerställe,
finnes t. ex. något norr om vestra ändan af Torneträsk.
* Vid Torneelfs utflöde synes dock tecknet för vattenfall hafva blifvit uteglömdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
