Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sraå fiskar, som torkas öfver elden. Jemte något kanotbyggeri, hvari
de äro mästare, utgör fisket Betikkafolkets enda förvärfskälla och
äf-ven sysselsättning, ty de odla icke jorden. Mot räkor och fisk till byta
de sig yams, koko och plantaner från bergsfolket, och europeiska
bytesvaror erhålla de genom handlande från Bim bia, Victoria och Calabar,
hvilka i stora kanoter ditkomma och göra sina uppköp. På en sträcka
af flere qvadratmil, ända upp till de stora floderna Old Calabar och
Bonny, bibehåller hafvet sitt ringa djup, och utgör hela denna sträcka
en enda stor fiskeplats, der årligen ofantliga massor fångas. Den södra
och mindre delen af detta område tillhör Betikkafolket, den norra
och större det mystiska Fialifolket, som bor pä öar utanför
flodmynningarna.
Betikka-ba-Mallale är den enda Betikkaby, i hvilken en främling
kan få sofva; i de öfriga är detta omöjligt till följd af millioner
blodtörstiga mu8kiter. Af denna orsak låg jag öfver der för att följande
dag gå fram till Balundu-ba-Boa. Som Bom boko led nöd denna tid,
var det naturligtvis äfven här ondt om födan, och det var med stor
svårighet jag lyckades få litet plantaner för mig och mitt folk.
Följande dag hade vi en lång väg för oss, kokade derför hastigt
ris, som vi medfört, och anträdde marschen i god tid, i trots deraf
att det var högvatten. Detta förorsakade oss emellertid många
svårigheter, ty vi måste hålla oss alldeles intill skogsranden, der sanden var
djup och lös, hvilket gjorde gåendet mycket tröttsamt. På många
ställen måste vi tränga oss genom snåren, der man oupphörligt
hejdades af ett slags cactusväxter med långa, starka taggar. Stundom
stängdes vägen fullständigt af ett dylikt snår, och man fick då passa
på, när den utgående vågen lemnade stranden torr, att skynda förbi
snåret och fatta posto på en kullfallen trädstam eller annat upphöjdt
föremål, för att icke blifva öfverspolad af nästa inrusande våg.
Balun-dumännen voro mycket bekymrade öfver vägens besvärligheter och
sökte rödja mig väg genom buskaget med sina långa stafvar, och
Itasakko bar mig. på sina axlar förbi en mängd svårpassabla ställen
och öfver flere strömmar, hvarvid vattnet ofta steg honom upp till
midjan. Efter mycket besvär kommo vi ändtligen till
Betikka-ba-Mosångo, samma feber- och muskitnäste, i hvilket Knutson och jag
nådde kusten efter vår färd till Bakundu tvenne år förut. Med un
dantag af ett par nybyggda hus, var det sig likt, med sin
mangroveskog och sitt grumliga, stinkande vatten.
Ända ifrån Bibundi sträcka sig smala laguner utefter kusten,
endast skilda från hafvet af ett smalt bälte sand, till större delen
bevuxet med skog eller gräs. Dessa laguner bli mot norr allt talrikare
och öfvergä i creeks, som tränga långt in i landet. De hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
