- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
166

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

endast äro afsedda för lugnt vatten, äro de alldeles raka, utan
någon-som helst upphöjning i för eller akter, och skilja sig sålunda ofantligt
från de lätta, smidiga och graciösa hafskanoter, i hvilkas byggande i
synnerhet Betikkafolket uppnått stor färdighet. Det finnes
Calabarkanoter-af utomordentlig storlek; i synnerhet utmärka de sig för betydande
djup och bredd. Den största jag sett var 20 m. lång, 2l/s m.
bred-och 1,5 m. djup, men det lär finnas ännu större. Alla dessa kanoter,
stora som små, äro i midten öfverbygda med ett lätt tak af
rafiapal-mens blad, och under detta hafva de ett brädgolf; här har egaren
sin sofplats, och der förvarar han sina ömtåligare handelsvaror.
Detta-skjul lemnar godt och välbehöfligt skydd mot både regn och solskert
under de ofta flere dygn varande färderna genom de ändlösa creekerna,
vid hvilka icke en fotsbred fast mark påträffas, till följd hvaraf de resande
uteslutande äro hänvisade iill kanoten. 1 fören af hvarje kanot
finnes en plattform af lera och sand, som användes till eldstad. I
förhållande till sin storlek och tyngd hafva dessa kanoter i allmänhet
mycket liten besättning, som dock förstår att medelst långa stänger
staka den tunga farkosten uppför floderna. I creekerna användes som
drifkraft det ofta med stark fart genom dem strömmande tidvattnet.
Så länge detta är gynsamt för färden, får kanoten flyta med strömmen,,
hvafvid besättningen endast har att hjelpa till litet med paddlarna
och att stvra farkosten in i de rätta kanalerna. Då strömmen vänder.

mf ~

fastbindes kanoten vid rötterna af ett mangroveträd, tills vattnet efter
6 timmar återtager den förra kursen. De äro ytterst enformiga dessa
färder, men fullkomligt i negerns smak, ty så länge strömmen för
honom framåt, har han föga arbete, och då kanoten fastbundits, kokar
han, äter och sofver.

För en hvit är en fård genom dessa trakter ytterst långtrådig r.
ständigt enahanda sceneri: de eviga, slingrande creekerna med sitt salta,
grumliga vatten, den monotona mangroveskogen hvilande på millioner
stöttor af luftrötter, hvilka vid lågvatten sticka upp ur gyttjan, betäckta
med grönt, stinkande slem, sniglar och snäckor. Enformigheten
denna ödemark afbrytes i en och annan större creek af ett ovanligt
rikt djurlif. Här och der synes en krokodil långsamt plöja en fåra
genom gyttjan fram mot vattnet, i hvilket han med ett plumsande
försvinner, innan man hunnit inom skotthåll. Hägrar snappa
upp-grodungar, som i stor mängd svärma omkring på bankarna.
Pelikanerna fylla långsamt men säkert sina stora förrådspåsar med
sprattlande fisk. Flere slags Örnar, hökar och glador sväfva öfver
trädtopparna eller sitta filosoferande på en högt öfver creeken utskjutande
gren. Den stolta örnen, som sitter der vjppe orörlig som en bildstod,
ser väl farkosten ‘ närma sig, men han vet sig af erfarenhet vara full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free