Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
majsen aldrig förekommer vild, utan alltid odlad, så är det sannolikt, att
den växt, som väckte nordmännens uppmärksamhet, var det s. k. »Indian
rice» (Zizania aquatica), som på Nordamerikas ostkust förekommer ända
opp till 50° n. br.
Mot det vanliga antagandet, att skrälingarna varit eskimåer, har
prof. S. satt påståendet, att det folk, som påträffades i Vinland och
Markland, var indianer (Micmac- och Beothuk-stammarna). Härför talar
visserligen i första rummet, att det icke är kändt, att eskimåer någonsin
bott så långt åt söder, men å andra sidan synas éj alla de öfriga af prof.
S. anförda omständigheterna så bestämdt tala för indianhypotesen, som
han antagit. Att skrälingarna varit vilda och krigiska strider sålunda
alldeles icke mot äldre berättelser om eskimåerna. Vidare synas
berättelserna om folkets skinnbåtar, om deras sätt att ro m. m. närmast
hän-tyda på det. sistnämnda folket. I fråga om Vinlands etnografi torde
der-för måhända ännu icke det sista ordet vara sagdt.
Frågan huruvida de gamla nordmännen, efter det of van skildrade
upptäckandet, fortfarande besökt Vinland och huruvida de der upprättat
stadigvarande kolonier, besvaras af prof. S. nekande, och äfven härför
har han utan tvifvel framlagt afgörande bevis. Blott t venne försök att
uppnå de söder om Grönland belägna länderna omtalas i den isländska
literaturen. Det ena gjordes 1121 af Grönlands förste biskop Erik
Gnopson, hvilken säges hafva dragit ut att uppsöka Vinland, men
antagligen aldrig kom tillbaka; den andra förden skedde 1347 och gälde
Markland, men om densamma, hvilken antagligen inskränkte sig till ett
kort besök, saknas alla närmare underrättelser.
Kort efter prof. Storms uppsats har en skrift öfver samma ämne
sett dagen i Amerika. Dess titel är: Discovery of America by
Addréss at ihe unveiling of the statue of Leif Ériksen delivered in Faneuil
Hall Oct. 29, 1887 by Eben Norton Horsford, Boston New-York I88S.
Såsom titeln angifver, är arbetet, hvilket är praktfullt utstyrdt i
typografiskt hänseende och försedt med talrika kartfacsimiler, en festskrift
vid aftäckandet af Leif Erikssons staty i Boston år 1887. För öfrigt
står det helt och hållet’på den gamla, efter prof. Storms kritik ohållbara
ståndpunkten, enligt hvilken Vinland skulle vara Massachusetts och Rhode
Island,. Kjalarnäs Cape Cod, o. s- v. Detta söker Mr Horsford styrka
med en del minst sagdt egendomliga namnförklaringar. Hade han egt
kännedom om prof. Storras arbete, är det att hoppas, att han ej inledt
sin bok med frågan: »Hvad är det som berättigar resandet af ett
monument öfver Leif Eriksson i Boston?»
Efter föredragets slut begärdes ordet af frih. Nordenskiöld, som
framhöll, att enligt hans mening, grundad såväl på personlig beröring
med eskimåer som på omfattande studier i den äldre arktiska literaturen,
de af nordmännen i Vinland påträffade skrälingarna icke varit indianer,
utan eskimåer.
Slutligen uttalade ordföranden på franska en helsning till de vid
sammankomsten närvarande medlemmarna af den till Sverige sända
kinesiska beskickningen, mandariuerna Hong, Siu och .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
