Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landets infödingar, hvilka beskrifvas såsom mörklagda, obehagligt utseende
män, med »styggt, hår», stora ögon och breda kinder, och kallades »skrä*
lingar». Senare uppstod byteshandel med dessa, hvilken fredliga beröring
dock tog en ända, sedan nordmännens tjur skrämt skrälingarna med sitt
råmande. Nu uppstodo fiendtligheter, hvilka förmådde Karlsevne och
hans folk att öfvergifva kolonien vid Qöp och återvända till Strömsfjord.
Sedan man härifrån gjort en sjöfärd till kusten på andra sidan om
Kja-laraäs, öfvervintrade man for tredje gången, men återvände sommaren
derpå, antagligen till följd af inbördes stridigheter, till Grönland. Dit
anlände Karlsevne med det enda återstående af de tre skeppen på
hösten 1006.
En härifrån väsentligen afvikande berättelse är den, som innehålles
i Flatöbokens Grænlendingapåttr, hvilken är författad omkring år 1887
af den isländske presten J6n |> ård arson. Uppenbarligen är det samma
’händelser, som här skildras, men under det Erik den rödes saga känner
blott två Vinlandsresor, omtalar Gr}>. icke mindre än fem. Prof. Storm
har med en skärpa i bevisföringen, som icke synes lemna något rum
för gen8ägel86, framhållit de osannolikheter och sins emellan stridiga
uppgifter, som vidlåda den senare källan, och dock är det denna som,
i synnerhet efter Rafns framställning i Antiquitates Americance, betraktats
såsom hufvudurkunden för kännedomen om de forna Vinlandsfärderna.
Prof. Storm har vidare i särskilda kapitel redogjort for Vinlands
läge, for de af nordmännen upptäckta ländernas geografi, deras djur* och
växtlif samt deras inbyggare.
Hvad beträffar Vinlands läge har man förr alltid utgått från det
bekanta stället om »Eyktarstad» i Gr|>. och på olika antaganden om
detta ords betydelse sökt bestämma det funna landets polhöjd. Prof.
Storm har redan i en tidigare uppsats ådagalagt, att det anförda stället
icke bevisar något annat, än att Vinland ej legat nordligare än 49° 55’,
men att någon sydgräns för dess läge icke på grund deraf kan angifvas;
en notis härom är införd i denna tidskrift (se Ymer 1885 s. 317).
Prof. S. visar vidare, att Helluland är Labrador (eller New-Foundlands
nordliga halfo), Markland New-Foundland og Vinland Nova Scotia med
Cap-Breton-ön, på hvilka trakter de topografiska uppgifterna i Erik den
rödes saga på det närmaste passa in. Kjalarnäs blir alltså sjelfva Cap
Breton, Furdustränderna Cap Breton-öns ostkust, Strömsfjorden kan vara
någon af vikarna i det nordligaste Nova Scotia, möjligen sjelfva Gut of
Canso, det sund som skiljer detta land från Cap Breton-ön och som af
de gamla skandinaverna, lika väl som af de senare upptäckarna, kan hafva
uppfattats som en fjord, och slutligen bör H6p sökas längre söder ut på
Nova Scotias vestra kust.
I afseende å sagornas uppgifter om de här ifrågavarande ländernas
djur* och växtlif, äro naturligtvis de, som röra det vilda vinet och det
sjelfsådda hvetet, de vigtigaste. Genom sammanställande af en mängd
uppgifter ur den äldre geografiska litteraturen har prof. S. visat, att det
vilda vinet (Vitis cordifolia) växte i Nova Scotias sydliga delar vid
euro-peernas ankomst dit i det 17:e århundradet, och genom upplysningar
inhemtade från Halifax är det ådagalagdt, att vinet ännu förekommer
på vissa ställen i Nova Scotia, New Brunswick och Canada. Det
sjelfsådda kornet åter har man förr oftast antagit hafva varit majs, men då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
