Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru icke den som i våra dagar förvånar främlingen genom sin
praktfulla arkitektur, ty den nuvarande domkyrkan påbörjades först
1573 och blef ej invigd förr än 1667. Vid det stora torget, »Plaza»,
se vi vidare, ungefär på den plats, som fordom intogs af Montezumas
palats, Cortés’ hus, »Casa del Marques» *. Denna en gång praktfulla
byggnad inköptes 1562 af spanska konungen, men förstördes genom
brand år 1692, hvarefter på platsen uppfördes det nya residenset för
vicekonungen, det nuvarande Nationalpalatset. Nära torgets motsatta
sida se vi en samling byggnader, betecknade med namjiet »Casa Real»,
vid denna tid säte för vicekonungen och regeringen, efter det Cortés
till detta ändamål afstått sitt der uppförda äldre hus, »Casa vieja del
.Marques», äfven detta i senare tid uppbrunnet. Dessa senare byggnader
voro troligen belägna ungefär på den plats, der fordom Axayacatfs palats
reste sig. Det var ’detta, som Montezuma gästfritt upplät åt sina
spanska gäster, och här var det den mäktige herskaren led
fångenskap och död och hans besegrare fingo utstå den fruktansvärda
be-lägringeil, som slutade med den olyckliga flykten under »sorgenatten»,
d noche triste, den 30 juni 1520. Af stadens öfriga
profanbyggna-der äro på kartan blott tre utmärkta med namn, nämligen: Casa de
don Juan, Casa de Tapia och Casa de don Pablo, men om dessa har
jag icke kunnat flnna något i den mig tillgängliga litteraturen -.
Talrika kyrkor och kloster — icke mindre än 21 sådana nämnas på kartan
med namn inom sjelfva stadens område 1 * 3 — vittna om den oerhörda
rikedom och makt, som presterskapet på kort tid vetat att förvärfva,
en makt som under tidernas lopp utbildades der hän, att så godt som
all både andlig och verldslig myndighet i landet var kyrkan
underlagd. Ungefär tre fjerdedelar af all egendom, så lös som fast, skall
hafva varit i kyrkans hand, då efter 1857 de antiklerikala sträfvandena
började vinna framgång, en framgång, som fullständigt vanns först
1 År 1529 utnämdes Cortés af kejsaren till »marqués del Valle de Oaxaca».
3 Tyvärr har jag ej haft tillgång till det for Mexicos topografi vid här
ifrågavarande tid mest vigtiga arbetet. År 1554 ntgaf en professor i Mexico, Francisco
StRVANTEs Salazar, derstädes åtskilliga latiuska dialoger till ungdomens
undervisning. Två af dessa, kallade Civitas Mexicus interiör och exteriör, innehålla
en detaljerad beskrifning af staden och dess omgifniDgar, framstäld i samtal mellan
en dit nyss anländ spanior och« tvenne stad sinvånare, hvilka under en spatserridt
taga allt sevärdt i betraktande. Dessa dialoger utgåfvos å nyo 1875 med förklarande
noter af Joaquin Garcia Icazbalceta. Ett referat af L. Massrbieac (i Revue
de géographie, T. 8, Paris 1878, 8. 257 ff.) ger ett begrepp om deras för här
om-handlade ämnen vigtiga innehåll.
3 De flesta återfinnas på den enda plankarta i större skala, till hvilken jag haft
tillgång, nämligen den som förekommer i: Chappb d’Auterochb, Voyage en
-fornie, Paris 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
