Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gängliga, blef befolkningens tunga outhärdlig, och den spanske
konungen förmåddes, på framställning af några mecskligt sinnade prester,
att förbjuda indianernas användande till bäraretjenst, ett förbud som
dock medförde föga verkan. Först sedan mulåsnor införts i tillräckligt
antal, lindrades arbetet för de infödda. På kartan 6ynes vidare, att
boskapsskötseln, som var fullkomligt okänd för de gamla mexikanerna
— de egde intet annat husdjur än hunden — börjat bedrifvas i Mexico
dalen. Hjordar af nötboskap, får och svin vaktas i stadens
omgif-ningar, på ett ställe med biträde af en vallhund. På vattnet röra sig
talrika kanoter af alldeles samma form som de, hvilka finnas afbildade
i de af Kingsborough utgifna hieroglyfskriftema, och vid kartans
venstra rand ses ett antal män öfver land framsläpa en liknande
farkost. Kanoternas besättningar äro företrädesvis sysselsatta med fiske
och fogelfångst. Det förra bedrifves med så väl metspö, som håf och
ljuster. Dessa figurer äro af stort intresse, emedan man hittills saknat
närmare kännedom om aztekernas sätt att fiska C De enda
upplysningar man förut egt derom äro de, som lemnas af några figurer i
den s. k. Codex Mendoza (Kingsborough, Vol. 1); der ses indianer
fiskande med ett slags håfvar, nästan alldeles liknande dem, som
förekomma på Santa Cruz’ karta. Ej heller har man hittills, så vidt jag
kunnat finna, haft några uppgifter om de egendomliga sätt att fångn
sjöfogel, som synes hafva varit i bruk på sjöarna i Mexicos omgifning.
Kartan visar oss, att änder dödades med ett slags treuddiga spjut,
m’en hvarken detta fångstsätt eller de egendomliga näten, uppsatta på
pålar i vattnet och vittjade af män i kanoter, har jag någonstädes sett
omtalade. Rikedomen på vattenfogel i Mexicos omnejd var ofantligt
stor. Så väl pater Sahagun 6om Francisco Hernanpez1 2 3, den förste
som beskrifvit Mexicos flora och fauna, nämna en mängd olika
slag, af hvilka somliga skola hafva förekommit i stort antal och
utgjort en väsentlig del af befolkningens föda. Från senare tid
omtalas, att änder förekommit på Texcoco- och Chalcosjöarna i så
dana massor, att man kunnat skjuta dem med ett slags
mitrailleu-ser, förfärdigade. af 7Q—80 sammanfogade bösspipors. De foglar,
som uro afbildade af Santa Cruz, synas vara änder, gäss och tvenne
arter hägrar. Vår karta visar äfven huru fogelfångst till lands be
1 Jfr CHARLES RaU, Prehistoric fishing Europé and North America, Wash.
1884, s. 214.
2 Histoire générale des choses de la Nouv par le R. P. Fray
BeiiNAR-DINO DE SAHAGUN, trad. par. D. JoURDANRT, Paris 1880, S 694 ff.;
Novæ Hispaniee thesaurus, seu plantarum, animalittm, inineralium Mexicanorttm historia
ex Francisci Heunandbz relationibus... Romte 165!, s. 13 ff.
3 Mchlenppoudt. anf. arb., I s. 185.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
