Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drefs, nämligen dels med nät, dels med biåsrör. En man, som med
ett sådant rör sigtar på en fogel sittande i en trädtopp, synes nära
nedre venstra hörnet på kartan. Medelst biåsrör, i hvars användande
Central-Amerikas indianer ännu ega förvånande färdighet, nedlades
företrädesvis sådana foglar, hvilkas fjäderbeklädnad man ville skona. De
forna mexikanerna använde nämligen fjädrar af de i deras land
förekommande praktfulla fögelarterna till mångahanda ändamål. Af
sådana förfärdigades drägter åt monarken och höfdingarna samt
prydnader och utmärkelsetecken af flere slag. En person iklädd en
egendomlig fjäderbeklädnad Synes på kartan, strax invid staden
Mexical-zingo, men om denna figurs betydelse känner jag i öfrigt intet. Af
vilda djur visar oss kartan vidare hjortar och harar, hvilka båda äro
föremål för jagt, de förra med båge och pilar, de senare med nät.
Vidare se vi åtminstone två exemplar af coyoten, Mexicos varg eller
räf, hvilken äfven förekommer på prärierna i södra delen af Förenta
staterna, samt slutligen en skorpion och ett djur, närmast liknande
en stor ödla, som krälar på en af vägarna å kartans Öfre del, till
höger om orten Santa Fe, lätt igenkänlig genom den stora
mennisko-massa, som der synes församlad (en marknad eller en skola?)
Bland växtrikets alster vilja vi blott omnämna tvenne. Det ena
ur »nopalen», cactusväxten, hvars röda, fikonliknande frukter, »nochtli»,
utgjorde ett af befolkningens förnämsta födoämnen. Denna växt är
på kartan afbildad nästan öfverallt på bergens lägre delar. I samma
trakter se vi den lätt igenkänliga aloen (Agave americana), hvilken
likaledes spelade och ännu spelar en stor roll i folkets hushållning.
De torkade bladen användas till taktäckning, fibrerna till tråd, de
styfva taggarna till nålar o. s. v., men växtens förnämsta betydelse
beror derpå, att man från densamma hemtar det mexikanska folkets
vigtigaste njutningsmedel, rusdrycken »pulque». När plantan står färdig
att ur bladsamlingens midt uppskjuta sin flere alnar höga blomstängel,
afskäres denna, och i en här bildad fördjupning samlar sig en söt saft,
som under 2—3 månaders tid tre gånger dagligen uppsuges med ett slags
hafvert. Sedan saften fått gäsa, bildar den en vassleliknande dryck,
som, då den ymnigt förtäres, verkar rusande. Den är mexikanernas
nationaldryck, hela jernvägståg föra dagligen pulque till
hufvud-staden, och den derpå lagda accisen utgör en af statens vigtigaste
inkomster. På Santa Cruz’ karta se vi nära midten af venstra kanten
tvenne personer sysselsatta med pulqueberedning; den ena böjer sig
mot aloeståndet, antagligen för att upphemta saften, under det att den
andre der bakom håller i beredskap en lerkruka. Strax ofvanför symes
en aloeväxt, som uppskjutit sin väldiga, kandelaberliknande blomstängel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
