Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sina döda vänners eller fienders ben; ofta får man se ett
men-niskokranium begagnas till drickskärl eller ett käkben pryda en
krigares hals.
Sedan vi besett byn, begåfvo vi oss i sällskap med våra tre
vägvisare till mangrove-jungeln, hvilken vi uppnådde efter att hafva rott
en fjerdedels mil. För att nå torra landet voro vi nödsakade att
vada i dyigt vatten ända till midjan en qvarts mil, genom ruttnade
vegetabilier, hvilka spredo en stank allt annat än behaglig för våra
luktorganer. Landtfloran var ej här särdeles anmärkningsvärd. De
allmänt förekommande Asplenium nidus och Adiantum sågos växa
på gamla trädstammar, och åtskilliga andra ormbunkar öch palmer
voro spridda utefter stranden. Jag fylde min portfölj med en del
mindre växter. Jordmånen var särdeles fruktbar, ehuru något vattensjuk
i följd af den täta vegetationen. När vägvisarna sågo, att en af mina
följeslagare bar en bössa, satte en af dem fingrarna i öronen och lät j
oss med tecken förstå, att han ej ville ledsaga en man, som bar ett
så bullersamt vapen, om hvars mordiska bestämmelse han tycktes
hafva en riktig föreställning. De skrattade misstroget åt mig, som
plockade örter, och åt min tredje kamrat, som samlade fjärilar, och
tycktes draga vårt sunda förstånd i tvifvelsmål. Deras misstankar
skingrades dock snart, och två af dem följde mig och mr Austin, och
bi-stodo oss med våra respektive arbeten. Den yngling, som var mitt biträde,
var nästan ett ideal af manlig skönhet, hans näsa var böjd och väl*
formad, hans drag i hög grad vinnande och behagliga. Hans långa
fladdrande hår pryddes af ett tumsbredt band af små hvita snäckor,
bundet öfver pannan på så sätt, att håret föll ned baktill, ungefar som
de chignoner, hvilka för några år sedan voro så på modet bland
civiliserade damer. Många infödingar hafva sin chignon inknuten i ett
slags nät af fibrer eller snören af bark.
När det led mot qvällen samlades åter vårt sällskap, men innan
vi anträdde återtåget, förde oss infödingarna upp på en kulle 700 fot
öfver hafvet, för att låta oss beundra det sköna landskapet. Och
utsigten från denna punkt öfvergår i hänförande skönhet all
beskrif-ning, den kommer för alltid att stå inristad i mitt minne. I söder,
omkring två mil rakt framför oss, låg det öppna hafvet med dess öar,
simmande som moln vid horisonten. Under oss i vester slingrade sig
Davitt River och dess mindre tillflöden, omgifna af rik, yppig grönska.
I norr och öster höjde sig höga berg, klädda med jättelika träd. De
aflägsna dalarna och fälten framvisade en vegetation af underbar prakt.
Den kulle, på hvilken vi befunno oss, var en hög, vittrad klippa af
korallkalk med spillror af musselskal strödda öfver hela dess yta. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
