Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocb Portugal.1 Sedermera hade Magalotti under åren 1671—74 vistats dels
i Flandern, dels i England, dels vid fredskongressen i Köln, innan han från
sistnämnda ställe utsträckte sin resa till Sverige. Något officielt uppdrag
under denna resa synes han icke hafva haft; men han skref alltjemt
utförliga depescher till det storhertigliga kansliet i Florens rörande
dagens politiska tilldragelser, ofta i chiffer.
Början af 1670-talet var en i Europas och äfven i Sveriges historia
kritisk tid — tiden för trippelalliansens slut och för Ludvig XIV:s
stora utvidgningsplaner på Nederländernas och Tysklands bekostnad,
planer, som omsider indrogo äfven det motsträfviga Sverige i ett
långvarigt krig. Från fredskongressen i Köln, tillkommen på Sveriges
initiativ för att afvärja det hotande kriget, skrifver likväl Magalotti, efter
långvarig vistelse på platsen, att ban »ej sett kongress-salen öppen, derför
att baler, gästabud, jagter, skådespel och sällskapslif upptagit hela
tiden.»* Yttrandet erinrar om hvad som 150 år senare sades om
kongressen i Wien: »le congrés ne marche pas, il danse». — Emellertid
skref Magalotti flitigt sina politiska rapporter från Köln och knöt
personliga förbindelser, bl. a. med den unge grefve Gustaf Adolf De
la Gardie, som stod färdig att från fredskongressen afgå i
beskickning till Polen.1 2 3 Försedd med rekommendationsbref från sin suverän till
riksmaraken grefve Karl Gustaf Wrangel, hvilken både af CosimoIII
och Magalotti var personligen känd från deras besök i norra Tyskland
i februari 1668,4 begaf han sig i slutet af april på resan till Norden.
1 I Laurenzianska biblioteket i Florens finnes en praktfullt utstyrd handskrift
med talrika planscher (2 vol., afl. fol.), innehållande beskrifning af denna resa, enligt
uppgift författad, åtminstone delvis, af Magalotti. Deri ingår dock. icke en skildring
af resan i Tyskland, under hvilken äfven Sveriges besittningar tangerades.
2 Magalottis bref till Fr. Redi, dat. Stockholm d. xiji 1674, tryckt i M:s Letter*
famigltari, 1769, I.
3 Grefve Gustaf Adolf De 1a Gardie var 1674 riksråd och kansliråd. Att ban skulles. &.
varit delegerad > till elektionsverket» vid polska riksdagen är ej kändt enligt svenska källor.
* 1 statsarkivet i Florens förvaras åtskilliga bref, vexlade mellan Cosimo samt
dels Wrangel, dels de svenska generalerna Ascheberg och v. d. Wijk, hvilka under
Wrangels sjukdom uppvaktade den resande fursten, såsom det synes, med användande af
stor militärisk ståt. Brefven innehålla mest komplimenter i tidens stil. Det framgår dock af
Cosimosbrefvexling med den berömde Nic. Heinsius, som vid denna tid vistades i Stockholm
i beskickning från Gcneralstatema, att den italienske fursten ansett sig stå i mer än
vanlig förbindelse till den svenske fältherren för det storartade mottagande han rönt
på det svenska området. Han anmodade Heinsius att för svenska regeringen uttrycka
denna förbindelse; och såsom bevis på sin tacksamhet Ofversände han till Wrangel ett
par dyrbara arabiska hästar. (Bref och brefkoncepter i toskanska statsarkivet 1668—69.
Bland koncepterna finnes äfven rekommendationsbrefvet för Magalotti, dat. ,2/s 1674.)
— I förbigående må nämnas, att i Heinsii brefvexling med storhertigen finnas 4 bref
från Sverige. Ett af dem (juni 1669) innehåller politiska nyheter, afhandlande
Sveriges ställning till Frankrike, östeirike och England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
