- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
18

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af att den unge konungen skalle kunna göra nägot för ombildningen
af Sveriges statsskick. Magalotti ansåg, med förebilderna från södra
bch mellersta Europas monarkier för ögonen, det svenska statsskicket
såsom »ett förklädt aristokratvälde under skenet af en monarkisk
styrelse». För att befria konungen från detta »sordi4a tirannide», säger
han, »skulle behöfvas en konung, som antingen vore född utom Sverige
eller lärt känna förhållandena i främmande land. Detta (sistnämnda?)
var förhållandet med konung Karl X Gustaf, som derför gjorde hvad
han behagade* Om han fått lefva, skulle han möjligen hafva kunnat
lära sin son denna sköna hemlighet.» Nu ansåg författaren detta
otänkbart, på skäl som redan anförts.

Det svenska hofvets seder och förhållanden betraktades af
hof-mannen från det toscanska furstehofvet både med yrkesmannens
uppmärksamhet och, såsom vi redan sett, med en viss grad af
ringaktning. »Jag väntar icke att få se något synnerligt storartadt», skref
han till sitt hof, då fester förbereddes vid hofvet i Stockholm, »men
det skulle likväl roa mig att se hvad som finnes och hvad som saknas.»

Vidlyftigt har han skildrat hofsederna i Stockholm, såväl i
hvardagslag, som vid de nämnda festerna, hvilka föranleddes af den
hertigliga holsteinska familjens besök i Stockholm under sommaren 1674.
Magalottis skildring lemnar genom sin rikedom på detaljer åtskilliga
bidrag till svenska hofvets historia, afspeglande en sida af kulturlifvets
allmänna ståndpunkt.

Konungen, nyss utträdd ur barnåldern, intog ännu dagligen sina
måltider vid enkedrottningens bord och visade henne den största
sonliga vördnad. »Han synes icke kunna lefva utan henne», säger
författaren; »om hon icke är i Stockholm, stannar han der icke heller.»
Det är kändt, att Karl XI äfven under mognare år bevarade den djupa
vördnaden för sin moder. — »När konungen icke vistas i Stockholm,
heter det vidare, åtnjutes hedern att bjudas till konungens bord af
dem, som hunnit högre platser, t. o. m. öfverstes grad; men i
Stockholm är det endast riksråden, som ega tillträde till den kungliga taffeln.
Än den ene, än den andre inbjudes; de anses nämligen såsom rikets
förnämsta personer, åtnjutande det största anseendet.»

hvilken hofluften icke mäktat förjaga pedanteriet. Han är temligen enfaldig och
känner mycket litet till denna verldens angelägenheter. Men han är en man af goda
seder: han dricker sig inga rus och är en gudfruktig man. Det hvari han mest
utmärker sig, är kunskap i landets lagar. Han visar, att han ömt älskar konungen,
hvilken ocks& är öfvertygad derom och har mycket förtroende för honom. Likväl
för-st&r denne icke att draga fördel deraf. Han har blifvit gjord till adelsman, baron
och riksr&d, och dermed synes hans ärelystnad vara tillfredsstäld >

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free