Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barrträd) en obetydlighet. De vigtigaste ÖstersjöhAmnarna äro i Sveriges
händer, ined undantag af Danzig och Lubeck. Sveriges ställning såsom
handelsstat borde göra det oberoende, särskildt af Holland, som mera
oundgängligt behöfver Sveriges produkter, än delta behöfver Hollands.»
Emellertid hade denna fördelaktiga ställning icke blifvit
tillgodogjord. Till följd af en oklok handelspolitik hade Sveriges handel midt
under dess «stormaktstid och Östersjövälde gått tillbaka; det kapital i
ädla metaller o. 8. v., som hemförts som segerbyte från Tyskland,
hade hastigt hopsmält. »Det har visat sig icke vara tillräckligt, säger
Magalotti, för att bekosta ungdomens resor, modets fordringar och
den lyx, som här blifvit införd genom drottning Kristinas slöseri.»
»Det är så obestridligt, fortsätter han, att här icke finnes rörligt
kapital, att det i hela Sverige icke finnes någon, som kan kallas bankir.
Här är ingen, som drifver penningehandel eller såsom affiir
utlem-nar eller mottager större summor. En holländsk köpman ger icke
anvisning på en svensk om utbetalning af något större belopp, om
han icke är hans fordringsegare eller han kan gifva ordres om snar
återbetalning på Hamburg eller något annat lämpligt stolle... Här
finnas icke tio hus, som med kontanta penningar skulle kunna köpa
varor för 1,000 scudi». Vanligtvis togos handelsvarorna på kredit, för
det mesta i Holland, och holländarna företodo framför andra att göra
sig betäckta genom att draga till sig större delen af Sveriges export.
— »Om tillfälligtvis någon köpman här lyckas samla någon förmögenhet,
så låter han genast göra sig till adelsman; och om det också går an
för den nya adeln att drifva handel, så kunna de dock svårligen i
längden fortsätta dermed. De penningar, som borde användas i
handeln, gifvas ut för att upprätthålla den nya samhällsställningen, till
byggnadsföretag eller egendomsköp eller något annat, som behöfves
för att kunna uppträda såsom adelsman.»
De som skördade vinst på Sveriges bekostnad voro dels
fransmännen genom den växande införseln af galanterivaror, dels och i
synnerhet holländarna, hvilka nästan gjort sig till herrar öfver Sveriges
handel och kredit. I starka färger skildrar Magalotti Sveriges
kommersiella beroende af Holland, oaktadt svenska regeringens försök att
göra sig oberoende genom det nyanlagda Karlstadt vid Bremen, afsedt
att blifva en stor handelsplats, samt genom gynnande af Hamburg.
»Icke förty, säger han, tillhöra två tredjedelar*af Sveriges in- och
utgående varor köpmän i Amsterdam, hvilka sedan sprida dem öfver
hela Europa. Svenskarnas brist på kapital gör, att de icke kunna
afvakta gynnsammare konjunkturer för sina varors fördelaktiga
försäljning, utan genast afsluta affärerna, äfven ofördelaktigt, med
köpmän i Amsterdam.» Der hopades genom den byteshandel, som egde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
