Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rum, rikedomar på Sveriges bekostnad; särskildt namnes huset Trippe
& Comp. i Amsterdam rikedom såsom samlad genom dylik handel på
Sverige. — »Den krédit, som holländarna ständigt bevilja, gör, att
svenskarna alltid äro i skuld hos dem och att de för sina varor sällan
få några penningar, derför att de äro skyldiga på förhand.» Ibland
händer det dock, anmärker författaren, att holländarna blifva lidande
på sitt kreditsystem i Sverige.
En annan vinst, som holländarna gjorde sig i Sverige, bestod deri,
att de hyrde ut sina fartyg, gifvande dem ut för svenska och der*
igenom undgående umgälder. Endast omkring hälften af Sveriges
handelsflotta tillhörde nämligen svenska egare, och dessa fartyg voro
köpta af holländare och engelsmän. — Sveriges handel med England
var vida mindre betydande än med Holland. Ej ringa afundsamhet
rådde å engelsmännens sida mot holländarna. Importen från Eng*
land bestod mest i kläden och väfnader. Från Frankrike infördes,
såsom nämdt är, galanteri* och modevaror samt något vin — det
sistnämda dock obetydligt, derför att man ännu endast sällan drack
franskt eller# spanskt vin. »Det rhenska vinet, säger Magalotti, är vida
högre ansodt än allt annat och är den förnämligaste af alla drycker,
hvilken vanligtvis bjudes i fina hus.»
Under dessa förhållanden hade vår skildrare fullgod anledning att
förhålla sig skeptisk med afseende på möjligheten att öpppa direkta
handelsförbindelser mellan Italien och Sverige — något som det
möjligen tillhörde hans uppdrag att utröna. Han ansåg, att det knappast
skulle löna sig att hit införa italienska oljor och väfnader, dels på
grund af de hårda vilkor, af hvilka främmande köpmän här möttes,
dels på grund af engelsmännens konkurrens i fråga om väfnader,
hvilka dessutom börjat tillverkas här i landet af billigt material. Olja
användes så ytterst litet: det kom hit endast »a boccate» från
Hamburg och Amsterdam. Hvad som i synnerhet gjorde
handelsförbindelsen svår var dock penningeförhållandena, då inga vexeltransaktioner
kunde göras på närmare håll än i Amsterdam.
Såsom ett bevis på huru föga drift den svenska handeln egde,
anföres den misslyckade planen några år förut att öppna direkt
handelsförbindelse med Indien. »Då man här erfor, skrifver Magalotti,
att danskarna beredde sig att låta en expedition afgå dit, så beslöt
man helt plötsligt att i Sverige göra ett liknande försök. Man tänkte:
kan Danmark göra det, så kunna vi sjelfva göra det bättre; och så
samlade man för ändamålet ihop 20,000 scudi, dels i kontanter och
dels i varor, och köpte två fartyg. Men kostnaden härför och för
fartygens utrustning medtog, under dålig förvaltning, hela beloppet; och
fartygen ligga nu och ruttna i Mälaren. Man trodde äfven, att man
é
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
