Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af dessa — hvilken i och för sig är ganska naturlig, men
icke dess mindre vanligen förbisedd — är, att geografien såsom
skolämne måste vara något annat än geografien såsom vetenskap. Äfven
pä det lägre stadiet, i sin populära gestalt, f&r geografien visserligen
aldrig lemna ur sigte sin naturvetenskapliga utgångspunkt, och för att
visa detta, måste hon först och främst åt lärjungens kunskaper gifva
en fast fysisk grundval. Men på skolstadiet måste, af rent praktiska
skäl, vid Bidan af det fysiska tilläggas ett
politiskt-statistiskt-etnogra-fiskt element, hvilket på det högre stadiet är mindre behöfligt eller
rent af öfverflödigt. I skolan, der alla vetandets grenar icke kunna
vara sjelfständigt representerade och der det likväl är nödvändigt, att
lärjungarna — i våra dagar mer än någonsin förr — inhemta en
grundläggande kännedom om staternas indelning, folkens religion och
författning, näringar och sam färds vägar, der måste geografien nödvändigt
antaga en dubbelkarakter, der måste till den fysiska framställningen
anslutas Åtskilliga politiska, statistiska och etnografiska fakta, dock af
lämpligt omfång och helst så, att den fysiska framställningen af en
större geografisk helhet lägges till grund.
Ett enskildt fall skall bäst förtydliga hvad jag åsyftar. Man
bör t. ex. icke, såsom ofta sker, i skolan först läsa Tyska rikets
fysiska och sedan dess politiska geografi, så Österrikes fysiska och
derefter detta lands politiska geografi, derpå Schweiz’ fysiska och sedan
dess politiska geografi o. s. v.; utan man bör först låta lärjungen
öfverskådu ett större, af naturliga gränser omgifvet område — här
Mellan-Europa — och först sedan detta till sina fysiska grunddrag
under ständig hänvisning till kartan blifvit noggrant genomgånget, sedan
läijungen alltså fått en klar uppfattning af områdets läge,
terrängförhållanden, bevattning, klimat samt djur- och växtverld, bör man
framställa de särskilda ländernas — här Tyska rikets, Österrikes,
Schweiz’, Hollands m. fl. — politiska förhållanden.
Vinsten af ett sådant sätt att gå tillväga är i ögonen fallande;
man behöfver t. ex. ej sönderstycka Rhen — för att nu ej tala om dess
bifloder — i tre olika portioner; man slipper att uppdela Alperna på
Österrike, Schweiz, Frankrike och Italien, utan kan behandla dem
med de höjdsträckningar, som ansluta sig dertill, såsom en geografisk
helhet. Det blir sålunda möjligt att, med stöd af en god väggkarta,
gifva lärjungen en åskådlig, af minnet lätt qvarhållen — låt vara
något schematiserad — totalbild af terrängen. Härigenom underlättas
uppfattningen af vissa kännetecknande landskapstyper, såsom af ett
alpland, ett stort slättland, en urskog, en öken o. s. v. Härigenom
vinnas ock vigtiga hållpunkter för den följande framställningen af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
