Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tistiskt element af lämpligt omfång. Oeftergifliga vilkor för det
geografiska skolstudiets höjande äro: att lärarna i geografi, såsom i skolans
öfriga ämnen, få utbildning vid universitetet; att geografien på
skol-st^iemat, liksom vid betygs afgifvande, behandlas som ett sjelfständigt,
från historien skildt ämne; samt att geografiens studium på båda
bild-ningslinierna fortsättes fram till mogenhetsexamen och ej — såsom
för närvarande å latinlinien är fallet — afslutas redan i läroverkets
5:e klass.
Under den öfverläggning, som uppstod med anledning af
ofvanstå-ende föredrag, yttrade sig först:
Friherre Nordenskiöld• Jag ber att få framföra en varm tacksägelse
for det utmärkta foredrag, som vi nyss afhört, och jag är öfvertygad om
att jag kan göra detta, icke allenast i mitt eget och de här närvarandes
namn, utan åfven i alla deras namn, som här i Sverige intressera sig
för geografisk forskning.
Helt säkert råder ett stort missförhållande deruti, att geografien
ännu är så illa tillgodosedd vid våra läroanstalter — att den geografiska
undervisningen i våra skolor lemnar mycket öfrigt att önska, och att
undervisningen i detta ämne vid våra universitet är så godt som ingen.
Men när en förändring häruti skall vidtagas, så anser jag för min del,
att det vore en stor olycka och snarare ett steg tillbaka än framåt, om
man skulle acceptera ett förslag, som ginge ut på att geografien förena*
des med historia och statskunskap. Dessa discipliner äro nämligen
alldeles olikartade och kräfva helt olika förstudier. Historikern behöfver
filologiskt-filosofiska förkunskaper, hvaremot de
matematiskt-naturveten-skapliga icke för honom äro nödvändiga. Huru många historici finnas
t. ex., som ega så mycken matematisk kunskap, att de kunna uppfatta
betydelsen af de olika kartprojektionerna? Man får dervidlag ofta höra
de befängdaste misstag, såsom att kartprojektionen beror af den yttre
ramen, i hvilken kartan är infattad. Geografen åter måste ega
matematiska förkunskaper för den vigtiga delen af geografien som kallas
kartografi, och dessutom måste han hafva insigt i de naturvetenskapliga
disciplinerna, särskildt i geologi och fysik. Huru skall t. ex. en person
kunna skildra hafsströmmarna utan att känna lagarna för vattnets tyngd,
dess salthalt och temperatur? De geografiska företeelserna bero i
allmänhet på rent fysikaliska lagar, för hvilkas kännedom djupa förstudier
i fysik äro alldeles nödvändiga, studier som icke kunna förutsättas hos
en historiker.
Det är synnerligen glädjande, att denna fråga kommit på tal inom
vårt sällskap och blifvit inledd på ett så sakrikt och talangfullt sätt,
som föredraganden för aftonen gjort. Jag hoppas, att sällskapet skall
instämma i de åsigter som han uttalat, och då jag förmodar, att
föredraget kommer att inflyta i vår tidskrift, torde det komma att gifva
anledning till diskussioner, hvilka slutligen skola leda derhän, att de
rättmätiga fordringar, som lektor Carlson här uttalat, vinna gehör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
