Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom värdinna. Det råder i Ryssland det egendomliga bruket eller
lagen — hvilketdera kan jag icke säga — att den prest, som äktar
sin embetsbroders dotter, är sjelfskrifven såsom dennes efterträdare i
tjensten.
Följande dag höllo vi middagsrast i byn Schtschelkon. Den har
5,000 invånare. Äfven här gästade vi hos pastorn, en ung, välvillig och
intelligent man. Han förde oss in i sin kyrka, och visade alla dess
dyrbarheter. Der fans, utom en mängd bilder i guld, silfver och
ädla stenar, äfven en stor myckenhet messkläder af högt värde. Utanpå
voro kyrkans torn rikt förgylda, och trappan till stora ingången äfven*
som inhägnaden kring det hela var af hvit marmor.
Nästa station var Voskresenskoje. I denna by öfvernattade vi å
skjutsstationen. Der fingo vi samovar och bröd samt tillredde åt oss
te af medförda ingredienser, liksom vi ock på golfvet bäddade åt oss
med egna sängkläder. Hela logiet kostade visserligen endast 35 kopek,
men så voro vi ock nödsakade att stiga upp och gifva oss i väg,, så
snart det dagades, ty rummets talrika ordinarie invånare voro mer
hungriga än som var förenligt med vår nattro.
Vår fard gick vidare genom det stora Kasli-Kischtimska området,
som har inemot 100 km. i utsträckning och torde vara befolkadt af
50 tusen invånare. Här drifves en mycket stor jernindustri, och dess
guldvaskerier äro bland de rikaste i Ural. Allt detta eges af 3 familjer,
hvaraf några medlemmar bo på platsen, men de flesta merendels
uppehålla sig i S:t Petersburg, Paris o. s. v. Här rönte vi ett utsökt
mottagande, ty herr Cler var personligen bekant äfven med dessa mag*
\
nater, och mig såsom främling och naturforskare visade man stor
uppmärksamhet.
I dessa trakter börja de första baschkirbyarna visa sig. I motsats
till de ryska äro dessa mycket små och torftiga; de bebos vanligen af
blott några hundra menniskor. Ofta sakna husen både yttertak och
fönster. Någon kyrka förekommer naturligtvis icke i dessa Ijyar, då
invånarne äro museimän. De räknas visserligen till tatarerna, men i
deras ådror flyter betydligt mer af det mongoliska blodet än i dessas.
De hafva mörk gulaktig hudfärg, små, plirande ögon, tillbakadragen haka,
svag skäggväxt och hvass näsa. Liksom tatarerna raka männen sina
hufvuden och bära en spetsig fårskinsmössa. I öfrigt äro de nu
vanligen klädda som ryssarna, men då de flesta äro mycket fattiga, utgör
deras drägt paltor af obestämd färg och snitt. Detta folk lär uppgå
till 750,000 individer och bebor en yta af 140,000 qv.-km. på sydvestra
sluttningen af Ural. Men på detta område bo äfven många ryssar,
och jorden öfvergår alltmer ur de ursprungliga egarnas, baschkiremas,
i ryssarnas ego. Sålunda »köptes» i början af 1700-talet hela det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
