Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjunkandet började vid sjöstranden och skred derifrån på några
sekunder inåt. Grunden till husen, soro förut låg 4—5 meter öfver sjöns
yta, befanns efter katastrofen ligga 2—6 meter under densamma.
Takresningar, trädkronor och andra större föremål höjde sig öfver
vattnet, men de flöto ej, utan sutto fast i bottnen. Föremålen
in-togo i.förhållande till bvarandra föga afvikelser från det förutvarande
inbördes läget. Hela tilldragelsen syntes bestå i en nästan lodrät
sjunkning, 7—8 meter djup, hvarvid byggnaderna störtade tillsammans.
Den underliggande »slamsanden» skred deremot utåt, och detta vnr
anledningen dertill, att de i densamma nedslagna och medförda på
larna plötsligen syntes lodrätt skjuta upp ur vattnet, denna gång 200
å 300 meter från stranden. Vid detta skred omkommo 4 menniskor,
Och 16 boningshus förstördes. Klockan 10,u sjönko ytterligare 3
boningshus jemte flere tillhörande byggnader.
Förstaden i Zug, i hvilken jordskredet inträffade, är uppbyggd
öfver en gammal deltabildning från floden Lorze. Denna deltabild*
ning utgöres af en ytterst fin »slamsand», bestående af fin sand och
lerigt slam i ungefär lika delar, hvilken är af ansenlig mäktighet och
hvars öfre yta befinner sig något högre (stundom ända till 3 meter)
än Zugsjöns nuvarande nivå. Den äldre stadsdelen är deremot byggd
på afiagringar af grus, hvilka ned sköljts från sluttningen och hvilka
torde hvila på morän och fast berg, sålunda allt igenom framställande
lämplig grund. Der detta grus och slamsanden mötas, gripa de iu
i hvarandra, och något grus kan till obetydlig mäktighet betacka
sanden. Slamsanden upptager mycken fuktighet och fasthåller densamma,
så att grundvattnets nivå redan på föga ansenligt afstånd från stranden
ligger betydligt högre än sjöns yta.
Tillvaron af denna slamsand samt dess egenskaper utgjorde en af
förutsättningarna för det ti made jordskredet. Huru detta enligt
anförda forskares undersökningar uppkom, torde inses genom följande
utdrag ur deras sammanfattning deraf.
Pålningen för kaj muren, der jordskredet inträffade, hade sedan
mars 1886 varit färdig, och stenfyllningen, som påbörjats på hösten
nämnda år, var färdig till ungefar tvåtredjedelar.
Utfyllningeninnanför muren hade under sommaren 1887 skett med stor drift ända till
dagen före skredet, som föranleddes af den sålunda uppkomna allt
för stora belastningen. Det första skredet, som egde rum klockan 3,35
e. m., hade till följd, att en slamkägla aflagrades på sjöbottnen utanför
stranden (se kartan å sid. 116). Denna kägla började ungefar 125 meter
utanför kajmuren och sträckte sig utåt till 425 meter från densamma.
Dess mäktighet kan i medeltal anslås till 2 meter, och dess tryck på
slammet på sjöbottnen var för stort, för att detta under förhan den varande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
