Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folket sade, att sjön var bottenlös, eller som de äfven uttryckte eig:
»lika långt till bottnen som upp till himlem>. På norra stranden
utmynnade tvenne små rännilar, som jämte ett par mycket små
källådror sades vara sjöns enda tillflöden. I sydvest hade den sitt aflopp,
kalladt Mokunduma-Mbu, som betyder Mbus svans. Den vattenmängd,
som här bortrann, var minst 8 gånger så stor som de nämnda
tillflödena tillsammans, hvadan man måste antaga, att sjön har
underjordiska tillflöden. Utmed stränderna stodo ryssjor, i hvilka fångades
fisk, liknande den i Elefantsjön. De omgifvande bergskammarna
äro betäckta med gul lera och hvit q varts, och hafva på ett par
ställen en rätt ansenlig bredd, så att byar kunnat på dem anläggas. Dessa
äro tvenne, nämligen Dikokki i nordvest och Lisoni öster om sjön.
Byarnas planteringar ligga på sluttningarna mot sjön. Lisoni har sjön
på ena sidan och på den andra Obes ännu djupare floddal. I vester
och nordvest upptorna sig höga bergskedjor, den ena bakom den
andra.
Då sjön, som sagdt, saknade namn, och jag är den förste och till
dato äfven den ende hvite som sett den, så anser jag mig hafva
rättighet att döpa densamma och föreslår derfor, att den må kallas
Soden-sjön efter landets förste guvernör, hvilken inlagt stora förtjenster som
administratör och alltid med lifligaste intresse följt och understödt allt,
som kunnat bidraga till landets utforskande och utveckling, och äfven
sjelf utfört flere besvärliga resor i såväl norra som södra delen af
landet.
Jag hade tänkt härifrån fortsätta öfver berget till Itoki faktori
vid Massakefloden, men till följd af svårigheten att med mitt folk
komma öfver alla bergsströmmar i vår väg, beslöt jag att uppskjuta
dermed till torrtiden. Deremot bestämde jag mig för att återvända
den kortare vägen öfver Bonga Lienni, emedan de senaste dagarnas
vackra väder lät mig hoppas att finna Meme passerbar. De i Bonga
Ekundu qvarlemnade bärarna och packningen eftersändes, och den 11
juli på morgonen lemnade vi byn, gynnade af en molnfri himmel och
sval luft. En ung höfding från Bonga Lisoni medtog jag för att visa
honom faktoriet och dermed gifva honom och genom honom folket i
<jet inre en bättre idé om de hvite.
Vägen gick nu åt vester, rundt om sjöns södra strand, följande
kammen af en smal bergås. Från den högsta {telen af denna öppnade
sig plötsligt en härlig utsigt. Åt norr djupt under oss log sjön,
Ba-lue-bergens blå öga, mot himmelen, klar och lugn; åt söder öppnade
sig alldeles vid våra fotter en omkr. 200 meter djup, vidsträckt dal,
begränsad • af bergskammar och käglor; bakom dem andra åsar och
höjder, der bortom låglandet och längst i fonden, i ett blånande fjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
