Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställas i förbindelse med den långt senare (1868) gjorda upptäckten af
verklig bildskrift på Påskön *, Polynesiens yttersta representant i öster.
VI. Bavaii-pro vinsen. Ornamentiken öfvervägande lineär; räta
linier med knutlika ansvällningar, sicksacklinier och stjernor (å
kalebasser), eller parailela eller korsande räta linier med punkter i de
genom korsningen bildade rutorna (å tapaklubbor och tapastämplar),
äro jemte bågformiga, genombrutna sniderier å trummor och målade
ornament å tapatäcken samt enkla, textila ornament å mattor, nästan
allt hvad Havaiiska öarna hafva att uppvisa i ornamental väg. Åfven
här finnas antydningar, att de särskilda ornamenten hafva sin bestämda
betydelse. 2 — De ytterst groteska gudabilderna af trä eller flätverk få
naturligtvis ej räknas inom ornamentikens område. Till någon
ornamental stilisering synas de ej hafva gifvit upphof.
En. stor ögrupp är i denna öfversigt totalt lemnad ur sigte,
nämligen Poumotu-öarna och de i SO derifrån belägna
Gambier-öarna. Skälet är helt enkelt det, att vi känna så oändligt litet om
deras ornamentik. Af ett par exempel att döma, synes antagligt, att
den varit lineär af enklaste slag. Huruvida den stått närmare
Rarotonga-Tubuai-typen eller Marquesas typen, är för närvarande
omöjligt att afgöra. Paddelformen från Gambier öarna närmar sig
visserligen Marquesas-öarnas, men detta kan ej motväga’, att invånarna genom
dialekten angifvas såsom Rarotonganer (Hervey).
Af ofvanstående öfversigt synes hvilken stor skiljaktighet i
ornamentik, som finnes inom Polynesien. Och dock hafva vi här att
göra med en och samma menniskoras med samma språk och med
samma ^cultur.
Af ett egendomligt intresse är det att följa stilgradationema från
vester till öster. Något genetiskt samband mellan de olika stilarterna
. kan man ej uppvisa, men en uppåtgående kulturutveckling är dock
omisskännelig. Från den enkla, geometriska ornamentiken längst i
vester se vi allt högre och högre Stilformer uppträda, ju längre vi
komma mot öster. I denna kedja utgör Påsköns bildskrift slutlänken.
Ett betydelsefullt stadium under vägen är, såsom vi snart skola se,
betydelse. Före Tilesius, men mindre utförligt och i vissa fall oriktigt, var saken
behandlad af en annan deltagare i samma expedition, v. Langsdorff
auf einer Reise um die Welt, Frankfurt am Mayn 1812, Bd I, p. 105 ff. Taf. 9). —
Den ende, som på allvar upptagit Tilesii utredning af saken är H. Wuttkr, Die
Entstchung der Schrift, Leipzig 1872. Att det oaktadt de af Tilesius gjorda
iakttagelserna ej iörmått tränga igenom, torde i någon mån bero på hans afhandlings
relativa sällsynthet. — Ämnet skall vidare behandlas i en under arbete varande
uppsats om tatuering.
1 Stolpb, Väskön i Stilla Oceanen. Ymer 1888, p. 169, fig.2; p 182—186, fig. 10.
i Bastian, Insel ’gruppen in Oceanien, Berlin 1883, p. 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
