Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
museet i Boulogne, fig. 43. Enligt hvad ett något gröfre utfördt
snideri å en lans med koloseal, 158 cm. lång, 15 cm. bred spets i
museet i Miinchen (N:o 731, C.) gifver vid handen, måste Boulogne-
ornamentet härledas från sammanflytandet af pillika
inskärningar, hvilka åter ej äro annat än afarter af
de bekanta halfmånarna, alltså »skänkel-mönster».
I sjelfva verket sammanfaller således detta mönster •
till sitt ursprung med Kristiania-museets
sicksackmönster, ty båda bero ju ytterst på en omvandling
af extremiteter; endast vägen är en annan. — Till
denna utvecklingsform torde’ äfven böra hänföras
de fig. 53 och 55 afbildade motiven, ja hvarför ej
också inskärningarna å sjelfva bladet å .Douai-klubban, fig. 54 (se
detalj bilden).
Det bör af hela den föregående framställningen vara klart, att
jag i den framlagda utvecklingshistorien alls icke söker någon
kronologisk betydelse. De sins emellan mest aflägsna stadier i
utvecklings-8erien förekomma ju hos vårt nuvarande material på ett och samma
föremål. För att skilja mellan äldre och yngre föremål, har man
ingen annan ledtråd, än atfc> vädja till det tekniska utförandet, som
här, såsom Öfvcrallt annorstädes i verlden, försämrades i den mån en
främmande civilisation vann insteg. De med hajtand skurna
föremålen äro för öfrigt ej så svåra att . skilja från de i en senare tid med
jernknif fabricerade. Ornamentiken har dock äfven å dessa sistnämnda
bibehållit sig med en förunderlig seghet, som visar hvilken stark
lifs-kraft en fast rotad ornamentik kan ega.
I ett fall kan jag dock uppvisa, huru moderna inflytelser verkat
omgestaltande på sjelfva vårt urmotiv, den väl bekanta, groteska
qvinnobilden. I Köpenhamns etnografiska museum finnes ett
paddel-formigt redskap med platt skaftknapp, å hvars ena sida (fig. 44) vi
finna en rad af fyra qvinliga figurer, hvilka tydligen visa vår
ursprungliga qvinnotyp i modern drägt. »Paddeln», som skall vara köpt
af konungen på Raivavai, bär förutom namnet ATOPA, hvilket är
in-ristadt med en stafvelse på hvardera af tre af figurerna, på den tjerde
årtalet 1846. Dateringen hänvisar således på en tid, då kristendomen
redan var rotfäst på dessa öar. 1 Vid första påseendet skulle man
kunna föreställa sig, att de qvinliga figurernas drägt utgöres af en kjol
med vid tröja, men då en sådan drägt veterligen aldrig förekommer i
Polynesien (den af missionärerna öfverallt införda »europeiska» qvinno-
1 Kristendomen, den protestantiska, infördes af tahitiska missionärer till Rurutu,
Rimatara och Raivavai 1821, till Tubuai 1822 och till Oparo 1826. MsiXICKB, Insein
des Stillen Oceans, Leipzig 1876. Bd II, p. 19».
Fig. 43.
Del af spjutspets,
73 cm. lång.
Boulogne. — t */3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
