Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g&ngen i Italien hos en antiqvarie 1794, men att den sedermera
inköptes af kardinal Stephan Borgia för det på konstskatter af
alla slag så rika museum denne anlagt i Velletri. Efter kardinalens
död i Lyon år 1804 kom kartan till kongregationens »Pro propaganda
fide» arkiv, där den förmodligen ännu förvaras, åtminstone har den
enligt de förfrågningar jag låtit göra, ej blifvit jämte kongregationens
bibliotek öfverflyttad till Biblioteca Vittorio Emanuele. D’Agincourt’s
korta, från ’artistisk synpunkt affattade beskrifning af kartan är af
värde, emedan den är den enda, som grundar sig på autopsi af arbetet.
Dessutom meddelar D’Agincotjrt å tafl. XL dels en ytterst bristfällig
teckning af hela kartan i mycket förminskad skala, dels ett facsimile
af en mindre del af densamma i naturlig storlek. På denna tafla
kallas kartan: Mappamondo indso sopra una lastra di rame, spede
di lavoro alla damaschina.
Den lärde kardinalen åtnöjde sig emellertid ej med att endast
hopa konstskatt på konstskatt i sitt museum. Han var
angelägen om att dessa skulle blifva till gagn för vetenskapen och
konsthistorien genom lämpliga beskrifningar och monografier. En sådan
blef äfven författad öfver det nu föreliggande kartverket, hvartill
närmaste anledningen var kardinalens inväljande till hedersledamot af
Kgl. vetenskaps-societeten i Göttingen. Kort därefter sände han till
nämnda sällskap några i koppar stuckna kopior (Apographa) af sin
världskarta, hvilken han med rätta betraktade som en af de största
prydnaderna i sitt museum. Med ledning af dessa, och af
meddelanden i bref från kardinalen, lemnade den berömde historikern Arnold
Hermann Heeren några år därpå en utförlig, med stor lärdom och
kritisk skärpa affattad: Explicatio Planiglobii Orbis terrarum fadern
eshibentis, ante Medium Seculum XV. Summa arte confecti; Musd
Borgiani Vditris: tryckt i Commentationes Sodetatis Regiæ
Sden-tiarum Gottingensis, Vol. XVI, 1808, p. 250—284. Heerens arbete
åtföljes ej af någon tafla, men han lemnar en fullständig redogörelse
för de talrika inskrifterna på kartan.
Redan några år tidigare hade utdrag ur bref om kartan varit
intagna i tredje franska upplagan af Chr. Gottlieb v. Murr’s L’histoire
diplomatique de Behaim, Strassburg 1802, s. 26, 28.1 Vidare
omtalas arbetet ganska utförligt af Lelewel (Géographie du moyen age.
Prolégoménes, s. LXXXIV not., och II, s. 96), som bland annat säger, att
de kopior, som kardinalen sändt till Göttingen, ej finnas på därvarande
universitetsbibliotek. Den i koppar stuckna kopia, som tillsändes
1 Enligt Lblrwel, Géographie du Moyen Age, Bruxelles 1852, Prolégoménes,
s. LXXXIV not. Själf har jag ej haft tillgång till denna upplaga af Murr’s arbete
om Behaim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
