Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gydas sp. och en ostrakod, och möjligen skola än flera arter
tillkomma, när de af mig hopbragta samlingarna blifvit fullständigt
undersökta.
När man stär på den höjdsträckning, som skiljer torfmossen från
Kundabäckens ravin, så framstår mossen såsom ett tydligt bäcken
i xnoränaflagringarna. Här bar påtagligen, såsom redan Grewingk
antager, omedelbart efter isens afsmältning varit en sjö1, och vi veta
nu, att dess omgifning var betäckt af den arktiska florans
representanter. Huru dessa så småningom ersattes af mindre extremt arktiska
arter och huru vegetationen allt mera förändrade sig samt huru musslor
och snäckor så småningom invandrade, detta skall troligen genom
fortsatta undersökningar närmare kunna utredas. Men denna uppgift
kräfver årslånga undersökningar och tillkommer därför närmast de
inhemska forskarne.
Den 21 och 22 juni inföllo här pingstdagarna, under hvilka
arbeten vid mergelgroparna ej bedrefvos. Dessa dagar användes därför
till undersökning af de kambriska lagren i Kundas omgifningar,
hvar-vid det förut omtalade Mickwitzia-fogret träffades på flera ställen.
Såsom bekant utgöres underlaget till de kambriska Bandstenarna här
af en blå lera. Denna öfverlagras af tunna sandstensbankar, vexlande
med lerlager och försedda med spår af allehanda slag, bland hvilka
redan Linnarsson igenkänt den vid Lugnås förekommande Cruziana
dispar. På ett annat ställe (vid Chudleigh) har man i motsvarande
lager funnit Medusites Lindströmi, och det bör därför ej lida det
minsta tvifvel därom, att dessa lager verkligen motsvara
eophyton-sandstenen vid Lugnås. Ty ehuru Cruziana är ett spår, så är det
tydligt, att endast djur af en viss byggnad kan frambringa Cruziana,
och ett så karakteristiskt spår som anförda art kan därför utan tvifvel til
en viss grad användas såsom ledfossil. Man har visserligen invändt,
att sådana afgjutningar som Medusites kunna hafva samma utseende,
äfven om de härstamma från olika arter, men härvid är att märka,
att ifrågavarande exemplar är 5-stråligt, liksom vid Lugnås ofta är
förhållandet. Så länge man icke från annat håll än Lugnås känner
5-stråliga medusiter, torde det ifrågavarande exemplaret från Estland med
allt skäl kunna anses såsom hörande till samma art som vid Lugnås,
då ju öfverensstämmelsen till form och dimensioner är fullständig.
Mickwitzia monilifera är det tredje fossil som förekommer såväl här
som i eophytonsandstenen, och däraf är gifvet, att den senare
motsvarar åtminstone en del af ifrågavarande lagerserie i Estland.
Svårigheten är att afgöra huru stor del, ty man känner ej Michcitzias vertikala
1 Om huru denna sjö var uppdämd och sedermera så småningom torrlädes finnas
uppgifter i Grewingks arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
