Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsträckning i Sverige. Kanske finnes den i fucoidsandstenen hos oss ?
När man ser huru på senaste tid de estländska förut för fossilfria
ansedda sandstenarna steg för steg visat sig fossilförande till allt större
utsträckning, så blir man tvehågsen, huruvida man hos oss har sökt
tillräckligt inom fucoidsandstenen.
Sedan jag d#n 23 juni inpackat tv,enne lådor af de växtförande
lagren att undersökas efter hemkomsten, reste vi på e. m. åter till
Wesenberg och därifrån följande dag till Dorpat, medan ingeniör
Mick-witz återvände till Revat.
Terrängen var mera kuperad än förut, moränen lik Skånes
kross-stenslera, härliga rullstensåsar. Landskapet ur dock mera skogigt än
i Skåne, och såväl bok som afvenbok saknas.
Den 25 reste vi från Dorpat med järnväg till Elwa och därifrån
med vagn till Hellenorm, en af A. Th. v. Middendorffs egendomar,
där han om somrarna vistas. Oaktadt sina 75 år och fastän
strapatserna i Sibirien medfört åtskillig bräcklighet i kroppsligt hänseende,
var dock den gamlq sibirieforskaren alltjämt lifligt intresserad af
vetenskapliga spörsmål. Hans ögon strålade, när han hörde talas om
fyndet vid Kunda, och jag uttryckte då den förhoppningen, att vi
äfven på hans egendom skulle träffa någon af hans gamla bekanta
från Sibirien. Att detta, såsom nedan skall visa sig, redan samma
dag skulle gå i fullbordan, var dock mera än jag vågat hoppas.
Fram pä eftermiddagen reste vi jämte herr A. v. Boguslawski till
tegelbruket vid Samhof, hvarifrån jag redan i Petersburg hos Schmidt
sett prof på en lera. Denna hade vid slamning där gifvit en liten
Planorbis, men var ej lik den lera, som vanligen plägar innehålla
arktiska växter. Då jag nu såg den vid lokalen, erinrade den mig
dock om en antagligen interglacial lera, som jag iakttagit vid Thorsjö
i Skåne 1371,’ och i hvilken aftryck af de arktiska växterna
förekomma, medan själfva bladsubstansen är försvunnen. Jag sade därför
till Schmidt, att om vi här funno några blad, så blefve det endast såsom
aftryck. Icke två minuter därefter hade Schmidt verkligen funnit ett
bladaftryck af Salix reliculata. Oaktadt mycket letande funno vi
inga andra växtlemningar, men väl förekommo här en Ptsidium, en
Limnæa och en ostrakod, alldeles såsom vid Thorsjö. Samhof är
beläget midt i ett präktigt moränlandskap, fullt af- små sjöar. Af
främmande block äro röda sandstenar lika dalasandstenen särdeles vanliga:
Den ifrågavarande leran förekommer på sluttningen högt öfver en
liten sjö, ur hvilken den likvisst en gång i tiden vid högre
vattenstånd torde vara afsatt. Detta förutsätter dock en betydlig uppdämning
och andra afloppsförhållanden än nu. Huru denna uppdämning
åstadkommits eller hvar den haft sin plats, om den existerade under form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
