Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framlade sina första typologiska undersökningar.1 Äfven för mig blef
hans teori först bekant under mina studier i London 1860. Jag hade
då redan i Köpenhamns, Norra Tysklands och Hollands museer samlat
ett betydande material, särskildt till belysande af ornamentala
utveck-lingsföreteelser i Sydamerika. Däremot behöfver knappast nämnas, att
H. Hildebrands och O. Montelius’ redan d& betydande typologiska
undersökningar på det arkeologiska området riktat min
uppmärksamhet på likartade företeelser hos naturfolken.
Såsom rätt talande bevis på huru föga man ännu Ar 1881 hade
gifvit akt på general Pitt Rivers’ vackra uppslag, och huru främmande
man inom den etnografiska världen vid den tiden Öfver hufvud var
för sådana frågor, kan jag anföra uttalanden af tre kända auktoriteter,
uttalanden som äro lika karakteristiska för sina upphofsmän, som för
frågans dåvarande ställning.
Professor Gerland i Strassburg, den lärde fortsättaren af Waitz’
Anthropologie der Naturvölker och utan gensägelse en af vår tids
mångsidigaste och skarpsinnigaste etnografer, har för sin akademiska
lärareverksamhet icke till sitt förfogande något etnografiskt museum,
och han uttalade sig vid mitt besök i mars 1881 till och med öppet
emot upprättandet af något sådant i sammanhang med hans professur.
För honom,’som alltid med förkärlek behandlat företeelserna i
naturfolkens andliga lif, deras rätts- och statsväsende samt mytologi, var det
relativt främmande, att studiet af de sidor af deras kultur, som
företrädesvis representeras i de etnografiska museerna, kunde leda till
några viktigare slutsatser. Jag framlade då det dittills samlade
materialet för studiet af en så speciell sida af naturfolkens tekniska
produktion, som deras ornamentik och hade den tillfredsställelsen
att, efter det jag förklarat det viktigaste af den redan då till öfver
ett par tusental uppgående kopiesamlingen, få från en så kompetent
domares mun höra det betydelsefulla medgifvandet: »Jag finner att
det ligger dock vida mer däri, än jag hade trott, och Jag
lyckönskar er».
Mindre uppmuntrande lät Ratzels yttrande, då han kort tid
efteråt tillsammans med gamle Moritz Wagner uppsökte mig i museet
i Miinchen, just när jag var sysselsatt med att »afgnida» den i föregående
afhandling så mycket omtalade stafven från Mangaia. Sedan jag
besvarat de vanliga frågorna »hvad det hela tjenade till» etc., fick jag
till lifs det något kärfva: »Sie werden wohl kaum den Sinn errathen
können»! — Det var en kall dusch, men den afkylde dock ingalunda
lusten att fortsätta materialsamlandet. I hvad mån jag lyckats utleta
1 MONTELIUS, Den förhistoriska förnforskarens metod och material. Antiqv.
Tidskrift för Sverige. Del b, 1891. N:o 3, sid. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
