Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sädan metod att lösa ornamentala frågor undra om hela förklaringen
verkligen kan vara framställd på fullt allvar.
Samma undran väckes också, då man läser förslaget att förklara
hakkorsets uppkomst på det sätt, att någon nedstuckit en med
vinkelböjd krycka försedd käpp i sanden och så iakttagit dess skuggbild.1
Att för detta experiment egentligen torde erfordras fyra solar, har
författaren förmodligen ansett onödigt att meddela, och i alla fall äro
nog ej alla svårigheter undanröjda.
Eller hvad säges slutligen om försöket att förklara den bekanta
tredelningen af mönstret på dayakernas flätade, lågt koniska hattar
på det sätt, att den skulle vara en reminiscens af vanan att vid
orneringen af de slagna fiendemas hufvudskallar lämpa ornamenten efter
hjårn8kålens tredelning framtill genom sutura frontalis och sutura
sagitialis! Visserligen har den Semperska läran, att all ornamentik
har sina äldsta anor i den textila slöjden1 2 allt för länge utöfvat sitt
skadliga inflytande på uppfattningen af ornamentala frågor, men i
detta fall torde det dock vara klart, att indelningen i falt är beroende
af rent textila skäl. För Öfrigt förekommer också fyrdelning af samma
koniska eller kupiga hattars mönster, likaledes af lätt begripliga
textila orsaker. Här är för öfrigt icke fråga om uppkomsten af ett
ornament, utan endast om dess fördelning.
Det är opposition mot de Semperska dogmerna, som föranleder
d:r A. Riegl3 att försöka en utredning af ursprunget för maoriernas
spiralornamentik. Fullständigt i Sempersk anda ponerar han först, att
spiralen måste förutsätta kännedomen om metaller, ty utan metalltråd
ingen spiral! Men eftersom maorierna notoriskt befunno sig i en
stenålder, då europeerna gjorde deras bekantskap, skulle man kunna
tänka sig, säger han, att de en gång utvandrat från ett metallrikt land
och slutligen kommit till ett ställe, där metaller saknades, hvarför de
i sitt nya hem måst nedsjunka i en stenålderskultur. En sådan teori
vore naturligtvis en söt lukt för motståndarna till de skandinaviska
arkeologernas treperiodsystem, men den förklarar dock ej ejälfva
huf-vudsaken, att spiralen råder, oaktadt dess nödvändiga förutsättning
upphört att finnas. Eller skulle det, kunna vi fråga, vara för att fira
minnet af den lyckliga tid, då förfådren i det metallrika landet kunde
sitta och vira metalltråd kring fingrarna, som den ny-seländske maorin
1 Zeitschr. f. Ethnologie, Bd 22. 1890. Sid. (169).
2 SempER, G., Der Stil in den technischen und tektonischen Kunsten. I. Mtiuckeu
1878. Sid. 12.
3 RlEGL, A., Neuseeländische Ornamentik. — Mittheil. d. Anthropol. Gesellsch.
in Wien. Bd XX. 1890. Sitzungsber. sid. 84—87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
