Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anbringade spiralornament på al la sina tillhörigheter, ja t. o. m. på
sitt eget skinn? I sådant fali måtte hans närmaste anförvandter och
vandringskamrater på Samoa- och Tongaöarna, som naturligtvis lika
väl som han en gång skulle varit delaktiga af metallernas välsignelse,
hafva haft ett mycket kortare minne däraf, eller åtminstone en
mycket svagare pietetskänsla, ty hos dem förekommer ingen
spiral-ornamentik.
Men egentligen fann sig Semper själf föranlåten att öfvergifva
tanken på metalltråden såsom nödvändigt vilkor för spiralen, ty han
insåg, att denna var ett i tid och rum allt för utbredt och grundläggande
motiv, för att dess uppkomst skulle vara bunden vid en relativt så
sen tid, som den, då konsten att draga metalltråd uppfanns. Han
förklarade den därför såsom en produkt af den tvinnade, textila
tråden. Men nu är det Riegls tur att opponera mot tillämpningen af
denna sats på förevarande fall, ty, säger han, i>detta folk kände ingen
tvinnad tråd; dess textilkonst har stannat vid halm- och bastflätning*.
Häri misstager han sig dock. Det är väl sant, att maoriernas
konstlöst väfda mantlar i regeln äro förfärdigade af otvinnade fibrer af
Phormium tenax, men lika visst är, att de långa, svartfärgade,
hängande ändar, som vanligen betäcka mantlarnas rätsida, äro starkt
tvinnade, och för öfrigt förstodo maorierna lika bra som Polynesiens öfriga
folk att tvinna metiefvar. Det gifves öfver hufvud intet enda af
Stilla Oceanens öfolk, som ej känner den tvinnade tråden. Således,
nog funnes i detta fall tillräckligt stöd för den Semperska satsen —
om den öfver hufvud kunde stödjas. — Men är det verkligen
nödvändigt, att maorin måste själf ha konstruerat fram spiralen? Finnes
ej spiralmotivet tillräckligt ofta i naturen, för att från det hållet kunna
intränga i t. o. m. vildens medvetande? I snäckans form, i den
hoprullade spetsen af ormbunkens blad (och med det åskådningsmaterialet
är Nya Seland rikt välsignadt!), i den. hoprullade fjärillarven etc. etc.
kunde han finna tillräckligt många urbilder för själfva typen. En
annan fråga blifver hvarför han kom att använda denna typ i så
vidsträckt mått, som erfarenheten visar. Den frågans lösning kräfver först
och främst en objektiv undersökning af Maori-ornamentikens
utvecklingshistoria.
Jag har uppehållit mig något längre vid Riegls undersökning, för
att få tillfälle att visa motsättningen mellan den Semperska satsen att
all ornamentik är produkten af samverkan mellan material och teknik,
och den ståndpunkt jag förfäktar, att ornamentiken, med ur naturen
lånade grundmotiv, hvilka småningom stiliseras, ursprungligen alltid
varit uttryck för någon idé. Den är på detta sätt ett slags bildlig
skrift och en förelöpare till den verkliga skriften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
