Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yxor blifvit förda till Bretagne den l&nga vägen fr&n det inre af
Asien? Är det sä, h vilka utsikter öppnas oss icke d& öfver samfärdsel*
förhållandena under denna aflägsna period inom värt släktes utvecklings*
historia! Jadeityxornas form skiljer sig omisskänligt från den, som finnes
hos de af bretonska stenarter arbetade yxorna; detta synes för de förra
antyda en tillkomst utanför Bretagne.
Det stannär icke härvid. I dessa grafvar har man äfven hittat
hång-smycken af en äpplegrön stenart, hvilken Plinius kallar callais och för
hvilken han icke känner annat än asiatiska fyndorter. I vår tid hafva
mera än 300 hängsmycken eller pärlor af denna stenart hittats i graf
varna kring Carnac, en enda pärla har hittats i mellersta Frankrike,
114 i en graf vid Aries, 60 i en graf nära Lourdes, mera än 200 i
Portugal, några på Spaniens sydöstra kust. Men för själfva stenarten
känner vår tid ingen enda fyndort i Europa.»
Bibliotekarien E. Dahlgren lemnade därpå ett bidrag till Berings*
sundets upptäcktshistoria.
Tal. omnämnde en litterär fejd angående detta ämne, som pågått
mellan en dansk och en amerikansk forskare och i hvilken man
beträffande en af tvistepunkterna hänskjutit afgörandet till svenska fackmän.
Anledningen härtill vore den, att bär i Sverige funnes de måhända
viktigaste bidragen till frågans bedömande, nämligen tvenne kartor, utvisande
Beriogs resa genom Sibirien och hans färd från Kamtschatka till det
sund, som ännu bär hans namn. Tal. skildrade i korta drag denna färd,
som företogs åren 1728—30, samt yttrade sig angående den ofvannämnda
tvisten, att han ansåg dansken, hr Lauridsen, hafva fullkomligt rätt i
sin hufvuduppfattning af Berings personlighet samt angående dennes för*
tjenster om östligaste Asiens kartläggning. I en del detaljfrågor kunde
han dock ej öfverensstämma vare sig med hr Lauridsen eller med
amerikanen prof. Dall, och han grundade detta omdöme på studiet af de
ofvannämnda kartorna, hvilka vid sammanträdet förevisades. Han ansåg
dock ej sina undersökningar afslutade, utan förbehöll sig att framdeles
få återkomma till ämnet.
Sammankomsten den 16 oktober 1891.
Ordförande: kommendörkapten J. A. Ekelöf.
Docenten C. Bovallias höll föredrag om Malta.
Under en zoologisk forskningsresa till södra Italien och Silicien för*
liden vinter hade tal. äfven gjort en tre veckors utfärd till Malta. Tal.
skildrade först sin ankomst till La Valetta, där den resandes
uppmärksamhet väckes af den präktiga hamnen, de starka befästningarna och de
ståtliga byggnadsminnesmärkena från Johanniterriddarnas tid.
Befolkningen bor i ganska oansenliga hus, uppförda af kalksten och försedda
med platta tak och balkonger. På gatorna råder ett brokigt lif; i folk*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
