Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den turkiska; när författaren talar om Schwaben, som var Capistranus
väl bekant, förvexlar han Suevia med Suetia och förlägger under
Suevia ärkebiskopen i Upsala och de svenska biskoparna. Basel och
konciliet därstädes omtalas icke. Och vid beskrifningen af Siena
om-namnes icke Capistrani lärare S. Bernardino, som dock var stadens
förnämsta helgon näst S. Catarina, hvilken ocksä förbigås. Endast
dessa bevis, ehuru negativa, torde vara nog, men förfalskaren har
dragit försorg om att andra icke skulle fattas. Tydligen okunnig om
när Capistranus dog, angifver han fol. 104 Aret 1472 såsom det d&
krönikan författats. Antagligen har han därvid glömt, att han fol. 94
låtit författaren nedskrifva en » ystoriamiractdosa sandis fratribus
minoribusd, hvilken han säger sig hört af frater Raynerius från
Monte-pulciano och nedskrifvit redan den 8 februari 1312. Ordentlighet är
för öfrigt icke författarens starka sida, ty han har ibland nedskrifvit
samma berättelse ett par gånger, i åtminstone ett fall ordagrannt,
hvilket synes antyda, att han kopierat den från någon annan. Att
han icke vid tillverkningen uteslutande hämtar ur egen fatabur är
tydligt, men ur hvilka källor han öst kan åtminstone icke bedömas
efter hans egna uppgifter. På fol. 104 lemnar han en förteckning
öfver de författare från hvilka han kompilerat; de äro: Dorotheus
episcopus, Achatiu8, Anntolius Laodiceæ, Gregorius Lazarius,
Ambrosius Candidus, Johannes Armannus de Perugia, Egidius Foscarus,
Bernardinus Ligurinus, An sel mus Lucensis, Bernardinus Cæsarensis,
Gulielmus Antisius, Albertus Hierosolomitanus, Ugolino de Urbeveteri,
Gulielmus Gallus, Hieronymus Geminius, Eusebius Cæsarensis,
Ti-mosthenes, Anterus, Paulinus de Assisio, Anastasius Bibliothecarius,
Hieronymus Alciatus, Aurelius, Cassiodorus, Eliodorus, Theodorus
presbyter Syriæ, och många andra krönikor och författare, såsom han
tillägger. Af detta lärda sällskap äro olyckligtvis de 14 förstnämnda
dels rena fantasivarelser, dels personer af hvilka icke något arbete är
kändt, och äfven ett par af de öfriga låta svårligen igenkänna sig
såsom historiska personligheter.
Latinet är, såsom de i bilagorna lemnade utdragen visa, i högsta
grad barbariskt.
Om ytterligare några bevis behöfdes för handskriftens falskhet,
synes ett kraftigt sådant ligga däri, att det icke gärna kan tänkas,
att ett så stort arbete af Capistranus icke skulle omnämnas af hans
samtida. Särskildt skulle Pius II, som haft så mycket att göra med
Capistranus både före och efter hans död och som själf skrifvit
betydande historiska och geografiska verk, icke gerna kunna hafva varit
okunnig därom och icke hafva underlåtit att omnämna det. Hans
tystnad och kanske ännu mera tystnaden hos Capistrani ordensbröder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
