Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småsaker som 36 stumma och 23 blinda.4 Från talrika h&ll koramo
petitioner till förmån för kanoniseringen. Själfve den unge konung
Mathias Corvinus af Ungern vågade ej neka minoriterna att skrifva till
påfven härom, men i hemlighet skref han också ett annat bref och
bad Hans Helighet ej fästa något afeeende vid den officiella skrifvelsen.
Allt detta gjorde emellertid föga verkan i Kom. Pius II, som
1408 efterträdt den gamle Calixtus III, var en man som stod på
höjden af sin tids bildning, en kritisk, skeptisk ande, för hvilken hela
minoritväsendets fanatism och humbugsmakeri var lika motbjudande
9om deras demokratiska riktning föga passade hans aristokratiska
skaplynne. För Capistranus själf hade han föga sympati. Han yttrade sig
ofta ironiskt om honom, och på hans underverk trodde han icke alls.
Också strandade alla minoriternas bemödanden på hans fasta vägran,
och Capistranus fick vänta på helgonglorian ända till 1690, då
ändt-ligen Alexander VUI beatificerade honom. 1724 kanoniserades han
af Benedictus XIII.
Capistranus var en flitig författare på det teologiska och
kyrko-rättsliga området. Hans förnämsta tryckta verk äro: De et
concitii sive ecclesice autoritate, De primata et potentia ecclesiæ, De
canone poenitentiale, Specidum dericorum, Speculum conscientice, De
cupiditate. Otryckta äro många teologiska, moraliska och juridiska
småskrifter, och dessutom har han efterlemnat många bref. En stor
del af hans manuskripter förvaras ännu i det honom egnade
reliqva-riet i klosterkyrkan i hans födelsestad och äro där föremål för
befolkningens djupaste vördnad.
En krönika med historiska och geografiska notiser författad af en
sådan man skulle otvifvelaktigt hafva ett högt värde. Tyvärr finnes
icke någon möjlighet att sätta det Chigianska manuskriptet i någon
annan förbindelse med Johannes Capistranus, än den att hans namn
ditskrifvits af en lika fräck som okunnig förfalsknre. Manuskriptet
kallar sig krönika, men namnet är något oegentligt. Författaren uppgifver
sig hafva velat komplettera en af frater Martinus, kapellan hos Nicolaus
V, utgifven samling af lefnadsbeskrifningar öfver heliga påfvar genom
en liknande samling angående andra helgon. Den är i själfva verket
en samling helgon biografier med däri inflätade talrika och ofta
ganska vidlyftiga historiska och geografiska upplysningar om de länder
och folk, hos bvilka helgonen verkat. Beskaffenheten af dessa
upplysningar gör det emellertid omöjligt att antaga dem hafva flutit ur
Capistrani penna. I den del af krönikan, som angår Böhmen, omtalas
t. ex. ej hussiterna; Ungerns invasion af tartarerna omnämnes, men ej
4 Bland hans under uppräknas iifven att han botade mänga kvinnor for
hufvud-värk! Annale» min orum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
