Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liggande p& hvar sin sida om floden. Här togo vi nya roddare, af
hvilka två voro helt unga pojkar. Ända från sin tidigaste barndom äro
ostjakerna vanda vid rodd, och det är ej ovanligt att se helt små pysar
ro med duktiga tag. Ostjakerna hafva utom den stora näfvertäckta
lodkan små eleganta, ytterst lättrodda kanoter, urhålkade ur en asp*
stam. Roddaren ligger på knä och drifver fram kanoten med en åra,
som vanligen hålles på venster sida. Handtagen på årorna äro af olika
form för män och kvinnor. Kanoterna äro rund bottnade och ytterst
ranka, så att en oöfvad person, endast med stor svårighet kan hålla
balansen. Under uppehållet i Juganskoj öfvade jag mig i ostjakens
sätt att ro, men hann ej tillegna mig någon färdighet däri. Då
ostjakerna äro mycket skickliga båtbyggare, pläga ryssarna vanligen beställa
sina lodkor hos dem. För kortare färder begagna ryssarna alltmera
ostjakens lätta kanoter. Äfven träkärl, korgar och mattor, i hvilkas
förfärdigande ostjakerna äro mästare, köpa ryssarna numera af dem.
Vid tretiden på natten passerades Multanovij urta. Här voro nästan
alla borta på marknaden, och man berättade oss, att de flesta jurtor
längre uppåt floden stodo tomma. Endast några gamla kvinnor hade
blifvit kvarlemnade till bevakning. Emellertid fortsatte vi ytterligare ett
stycke uppåt floden, men då jag sedermera fick underrättelse om att vi
hade 80 verst, d. v. s. minst ett dygns oafbruten färd, till nästa jurta samt
att denna antagligen stod tom och jag således ej skulle kunna göra några
snköp, beslöt jag att vända, hvarigenom jag hoppades vinna bättre
re-iultat på närmare håll och med mindre tidsförlust.
Vi vände därför på f. m., och kl. 7 voro vi tillbaka i Multanovi
jurta. Genast efter det vi stigit i land lemnade mig en ostjak ett i
näfver insvept paket, som var skickadt af skrifvaren i Juganskoj.
Sedan jag öppnat det, befanns det innehålla bref som anländt efter
min afresa från Tobolsk och som afsändts af guvernören med befallning
att ofördröjligen tillställas mig. Färden utför Jugan gick med god
fart, tack vare strömmen; vi foro nu 10 verst i timmen. Vi gjorde
endast kortare uppehåll i jurtor för att komplettera samlingarna. I
Ruskini jurta stannade vi en dag för att helsa på vår gamle vän Ivan,
en jovialisk ostjak, som skaffade mig flera sällsynta och nästan
oåtkomliga föremål. På kvällen lät jag hemta upp vodka, och nu
börjades musik och dans, som varade till långt in på natten. Balen
öppnades med det vanliga karrikerandet af kvinnans arbeten. Jag
frågade, om kvinnorna dansa, och fick nekande svar, men i>de fingo gärna
vara med som åskådare.» Jag kom att nämna detta förhållande för
guvernören vid hans besök i Surgut och fick till svar: »Visst göra de det.
Jag skall strax visa er det.» Han lät hemta en spelman och
trakterade några kvinnor rikligt med bränvin. Det hjälpte ej, de förklarade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
