Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Danmarks sydgräns möter oss sannolikt en annan etnografisk
inadvertens. Där finna vi sydgränsen för »skandinaverna» dragen redan
vid Konge å, med ett ord, den etnografiska gränslinien bar fätt rätta
sig efter den politiska. Inför den fördomsfria vetenskapen torde dock
icke vara så alldeles afgjordt, att det tyska elementet redan är det
för-herskande i Nord Slesvig. Fnigan är af allt för stort etnografiskt
intresse för att böra förbigås. I de äldre upplagorna gick den etnografiska
gränsen nere vid Flensborg.
Skulle vi svenskar vara riktigt anspråksfulla, skulle vi fordra, att
lepran i Helsingland vore upptagen på kartan öfver de endemiska
sjukdomarna (Bl. IV), lika väl som den norska. Det kan visserligen
invändas både att utbredningen är alltför lokal .och frekvensen
jämförelsevis för ringa, för att motivera denna företeelses upptagande å en karta
i så liten skala, men dels är en ännu mera lokalt utbredd åkomma,
Struma (»Faluknölarna»), verkligen markerad för Falu-trakten, dels torde
lepran i Sverige, relativt till utbredningsområdet, fullt väl kunna till
frekvensen jämföras med den norska.
Det skulle föra alldeles för vida att blad för blad granska hela
arbetet. En sådan granskning kan på sin höjd vara af intresse för
författaren och för den som utför den ; för författaren därför att den kan
komma till pass vid en ny bearbetning, för granskaren därför att G
er-lands arbete i alla händelser eger så stora förtjenster, att ett noggrann t
studium väl lönar sig. Har man aldrig så litet försökt sig på
etnografisk kartläggning, vet man för öfrigt mer än väl hvilka enorma, ännu
nästan oöfvervinneliga svårigheter, som möta, i synnerhet när det gäller
Tromsö amt (utgifna 1890) och Finmarkens amt (utg. 1888). hvilka ej bort vara
for forf. obekanta, ställer sig statistiken öfver familjer af de olika nationaliteterna
på följaude sätt:
Tromsö amt.
Norska familjer &r 186Ö........
» » » 1888 ........
Lappska » (bofasta) > 1860........
* • » > » 1888 ...................
(Nomadlappar år 1875 = 68 individer)
Finska familjer år 1860 ........
» » » 1888 ........................
Finmarkens amt.
Norska familjer år 1860 ..............
» » > 1887 .......
Lappska » (bofasta) > 1860 ...........
» » * » 1887 ........
(Nomadlappar år 1876 = 901 individer)
Finska familjer år 1860 ...............
» > > 1887 ..........
Af denna tablå, som ådagalägger med hvilken aumärkningsvärd hastighet
antalet norska familjer i de två uordligaste amten tillvuxit sedan år 1860, i jämförelse
med de två audra nationaliteterna, torde framgå att det snarare är för lågt än för
högt tilltaget att, såsom ofvan skett, uppskatta uet nuvarande antalet norska individer
i Finmarkens amt till minst 12,000 individer, i sanning mer uu tillräckligt för att
försvara deras upptagande på den etnografiska kartan!
Jog;} tillväxt
i\m\
1,392/
5381 ,
1,248/
1,0? 2,
291.
710.
siS lillviiIt = 2>700-
1,298\ ,
1,343/ 40* *
^85/ m“ls^n*D8 <5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
