Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Tanaelf! Och dock hyser Norge enligt senaste uppgifter (af år
1875) ej mindre än 15,718 lappar af oblandad ras!1
Frågan om de norska lapparnas utbredning är af så mycket större
intresse, som Y. Nielsens undersökningar ådagalägga, att lapparna i
Norge visa en tydlig tendens till utvidgning af sitt område mot söder.
Omkring år 1600 är deras sydgräns vid 64:de breddgraden, med
sporadiska vandringar ned till ungefär höjden af Trondhjem (Meraker).
Omkring 1800 hafva de trängt ned till 62:dra breddgraden, vid
sydspetsen af Fämundsjön. Hittills hafva de hållit sig närmare intill fjäll*
ryggen. Med 1887 öfverskrida de Glommen och träffas 1889 i de öfre
Gudbrandsdalarna. Redan följande år, 1890, hafva de hunnit ända ned
till Hardanger fjeld, ungefär vid 60° 30* nordlig bredd. — Det är ett
ytterst intressant faktum, detta lapparnas fortsatta framträngande mot
söder ännu i våra dagar. Det gifver en bild af deras framgångssätt i
forna tider, och det hade varit väl värdt att framhållas på detta
kartblad, där den skandinaviska halfön for öfrigt erbjuder godt utrymme
for sådana beteckningar.
Rikta vi blicken till det nordligaste Norge, är det med en viss
nndran vi finna, att inga norrmän äro angifna såsom boende norr om
Lyngen fjord. Hela Finnmarkens amt och nordöstra delen af Tromsö
amt skulle således sakna norsk befolkning! Öfver hufvud är hela denna
del af Norge betecknad såsom obebodd, med undantag af det först
omnämnda Lappområdet vid Alten* och Tanaelfvar. Att ödelägga
ett helt amt med öfver 29,000 invånare, af hvilka väl minst 12,000
norrmän3, med fullt ut lika utvecklad administration, som något af
af de öfriga amten, med tre städer, af hvilka en med öfver 2,000 inv.,
och med t. o- m. en fästning (!), kan näppeligen försvaras. Det ‘gifver
den etnografiska gränsen ett högst underligt utseende. Felet blifver ej
mindre, därför att det förekommer redan i de föregående, af den
nuvarande förf. oberoende upplagorna. Dess möjliga konsekvenser äro af för
stor vikt, att det bör lemnas utan gensaga.
1 Härtill komma 4,529 af lappsk far eller mor födda, fördelade på följaude sätt:
Fadern.
Lapp.
Lapp.
Lapp.
Norsk.
Kvoen.
Blandad nationalitet.
Modern. Antal p
Norsk. 746.
Kvtensk. 388.
Blandad nationalitet. 771.
Lapp. 1,016.
Lapp. 701.
Lapp. 907.
4,629.
[De statistiska uppgifterna äro benäget meddelade fr&n Statistiska Ceutral-Byrån,
genom d:r K. SidenbladnJ.
2 Finmarkens amts rättsliga folkmängd var vid slutet af år 1875 => 24,185, den
faktiska = 24,075. Af den senare kategorien voro 4,286 kvtener (= finnar), 7,017
lappar, 2,965 personer af blandad nationalitet och 9,807 öfrige, d. v. s. norrmän
(och möjligen n&got ringa antal utländingar). Af de 2,965 personerna af blandad
nationalitet egde 953 norsk fader och 430 norsk moder. — År 1890 utgjorde
Finmarkens amts hela rättsliga folkmängd 29,110 personer och den faktiska 29,332.
[Statist. Central-Byrån]. — Dessa uppgifter gifva således vid handen en folkökning
under 15 år af 5,257, af hvilka det öfvervägande antalet måste komma på norrmännens
räkning. Den exakta fördelningen af individerna efter nationalitet är visserligen ej
för ref. ännu känd, men af prof. J. A. Friis’ utmärkta etnografiska kartor öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
