Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemnade museets rika samlingar ett förträffligt tillfälle att göra mig
förtrogen med den sibiriska bronsåldern.1 Museet räknar sitt upphof
från 1874. Vid den tiden bosatte sig dess skapare Nicolai
Michai-lowitch Martianow i staden, där ban genast började att anlägga den
samling af naturhistoriska och arkeologiska föremål, som han 1877
öfverlemnade till staden, hvilken upplät lokal i skolhuset. Samlingen
ökades hastigt tack vare grundarens energi, och år 1885 räknade den
23,000 n:r. Lokalen började då bli för trång, och fråga väcktes om en
byggnad åt museet. En inbjudan till tecknande af bidrag utgick och
rönte ett så välvilligt mottagande, att efter 2 år grundstenen kunde
läggas till museibyggnaden, som 1889 stod färdig att mottaga de olika
samlingarna, hvilka ytterligare ökats och i närvarande stund omfatta
närmare 40,000 n:r. Den arkeologiska afdelningen räknar 9,000 n:r
och är zarrikets största arkeologiska provinsmuseum. Museet är til^
kommet uteslutande genom Martianows outtröttliga energi och
intresserade köpmäns offervillighet. Staten har ej lemnat något bidrag,
och för vidmakthållande och förökande af samlingarna måste privat
hjälp fortfarande anlitas. Ett anslag på 100 i*ubel årligen är allt hvad
staden Minusinsk lem nar. I alla fall växer museet med sådan fart,
att byggnaden i närvarande stund knappast kan rymma alla de olika
afdelningarna. öfver den arkeologiska afdelningen är utgifven en
be-skrifvande katalog med atlas. Då denna endast upptager ett fåtal
typer och då samlingen sedan dess utgifvande vunnit en högst
betydande tillväxt, beslöt jag att genomgå hela det kolossala materialet,
sammanställa typserier och sedermera fotografera dem, ett arbete som
tog öfver fem veckor. Plåtarnas antal är närmare femtio, upptagande
omkring 900 föremål.
Sedan detta arbete var slutadt och innan jag återvände hemåt,
beslöt jag att företaga en exkursion på steppen på andra sidan Jenisei.
Den 24 november lemnade vi i vagn Minusinsk, togo vägen söder om
Tatarön och på isen öfver floden. Oaktadt vi flere dagar hade haft
ända till 29° kallt, hade Jenisei, som i närheten af Minusinsk har
mycket stridt lopp, endast frusit på ett par ställen. Vi fortsatte öfver
steppen till Abakanskoj inarotsii uprava (förvaltning för katschinska
tatarerna), som ligger på norra stranden af Abakan, hvilken vi måste
passera på ett helt smalt isbälte, och det var endast med svårighet vi
lyckades få hästarna öfver isen.
1 Sibiriska bronssaker äro mycket sällsynta i europeiska museer med undantag
af Helsingfors, S:t Petersburg och Moskva. De där befintliga serierna äro dock
obetydliga i jämförelse med den kolossala samling som eges af bergsingenjör Lopatin, en
rik sibirisk guldgräfvare som med ifver egnat sig åt studiet af sitt fäderneslands
minnen. I Sibirien finnas goda samlingar i Tomsk, Krasnojarsk och Irkutsk samt hos
några privatpersoner, främst hos familjen Kuznetsoff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
