Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste den ske utmed Ellesmere Land till den plats, dit fartyget under
tiden afgått. Angående utsikten att utan någon större inskränkning
kunna företaga denna 100 svenska mil långa färd på omkring 75 dygn bör
jag nämna, att jag under sommaren 1891 under särdeles ogynnsamma
förhållanden framträngde uti storisen utmed vestgrönländska kusten
60 svenska mil på 16 dygn. Under vistelsen i det arktiska
Nordamerika komma naturligtvis så stora naturhistoriska samlingar som
möjligt att göras, och jag vill fästa uppmärksamheten på, att svenska
polarexpeditioner hafva besökt norra polarområdet från Vestgrönland
österut till Beringssuud, men att ännu ingen svensk expedition
besökt den Nordamerikanska arkipelagen. Hemfärden från norra delen
af BaffinB Bay beräknas ske i början af september.» Detta var
Björlings plan, som icke synes mig innebära något outförbart. Att
nå kusten af Ellesmere Land är under vanliga förhållanden icke svårt.
En färd inåt detta okända land hade också helt säkert utan alltför
stora svårigheter kunnat företagas, om också möjligen icke i den
utsträckning, som Björling tänkt sig.
Innan jag går att redogöra för hvad vi känna om expeditionens
öden, vill jag nämna några ord om Björlings tidigare färder i de
arktiska trakterna. Sommaren 1890 besökte Björling med detta års
spet8bergsexpedition fjordarna på vestra kusten af Spetsbergen och
nordvestra delen af detta land. Han var då ännu ej student, men
genom flere vandringar i våra fjälltrakter tränad för forskningsfärder
i höga norden. Nästa färd gällde Grönlands vestkust. Björling
medföljde ett af den grönländska handelns fartyg till de danska kolonierna,
och från den nordligaste af dessa framträngde han i en af eskimåer
rodd båt norrut ända till trakten af Devils Thumb.
Björlings tredje färd är den, för hvars plan jag här redogjort,
och om hvars förlopp efter fartygets strandning vi ännu sväfva i nästan
fullkomlig ovisshet. På våren 1892 afreste Björling härifrån via
Liverpool till S:t Johns på New Foundland. Under sin första färd till
Grönland var han ensam, nu åtföljdes han af en ung zoolog, Evald
Kall-stenius. Det var nämligen önskvärdt, att expeditionen ej blott skulle
egna sig åt rent geografiska och åt botaniska undersökningar
(botaniken var Björlings fack), utan äfven åt zoologiska forskningar i de i
detta hänsende föga kända länder, som skulle besökas. Expeditionens
medel, till större delen enskilda bidrag, voro mycket oansenliga. Men
man kände, att Björling egde en ovanligt stor förmåga att reda sig
med små medel. Hans första Grönlandsfärd kostade, för att nämna
ett exempel, utrustning och allt inberäknadt, ej mer än biljetten fram
och tillbaka från Stockholm till New York.
Efter ankomsten till S:t Johns måste planen att medfölja en hval-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
