Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här satnmanträffade vi med jakten »Cecilie Malene», skepparen
Magnus Arnesen, hvilken vi redan i början af juni träffat mellan
Sydkap och Beeren Eiland. Som förhällandet mellan Johannesen och mig
äter var synnerligen spändt och någon utsikt ätt fä besöka nordkusten
eller att i vetenskapligt afseende fä uträtta något ej förefanns, gjorde
jag natten till den 30 juli ett besök hos Arnesen för att underhandla
med honom om en eventuel öfverflyttning till hans fartyg. Jag visste^
att han hade nästan full fångst och att han snart ämnade resa hem.
Jag tänkte mig möjligheten af att antingen få hyra hans fartyg för
den återstående delen af säsongen eller ock att få medfölja honom till
Tromsö. Det förstnämnda visade han sig icke hågad för •—
åtminstone ej för den summa jag ansåg mig kunna erbjuda — det sista
hade han emellertid ingenting emot. Han skulle dock ännu stanna i
trakten 8—10 dagar, men lofvade att säga oss till, innan han reste
hem.
Angående strömförhållandena på Storfjorden yttrade Arnesen, att
strömmen i allmänhet går in vid Tusenöarna, följer därefter Stans
Foreland ungefär till Kap Lee, hvarifrån den böjer af mot vester och
går Öfver till Spetsbergslandet, hvars östkust den sedermera följer ända
till Sydkap.
Natten till den 1 aug. vände vi stäfven mot söder och styrde kurs
på Hopen Eiland. På ett afstånd af omkring 8 naut. mil norr om Ön
lades bi. Hopen viBar en slående likhet med Whales point och Plat
point. Den tyckes äfven utgöras af samma slags aflagringar som dessa
berg. Dessa aflagringar skulle sålunda hafva en ganska betydande
utbredning och intaga ett nästan fullständigt horisontalt läge. Om
landets långsamma höjning öfver hafvet undantages, tyckas alla större
rubbningar i berggrunden här saknas, detta visas icke endast af lagrens
horisontalitet utan äfven af hafvets ringa djup och bottnens jämna
beskaffenhet.
Under vistelsen här hade jag tillfälle se en samling ganska väldiga
isberg, hvilka af mina vänner ombord Uppfattades såsom hafsis och
af dem betecknades såsom »store grundisar». De hade en ganska
regelbunden parallelipipedisk form, stodo på grund på 28 meters djup
samt torde väl hafva haft ungefar samma höjd. Den synliga delen
utgjordes af tydligt skiktad is, sålunda firnis; och sannolikt var detta
orsaken till deras jämförelsevis regelbundna form. Sprickorna i firnisen
bilda sig nämligen företrädesvis vinkelrätt mot skiktningen. Dessa
isberg härstammade naturligen från någon väldig névé — man skulle
vara frestad att gissa på Nordostlandets inlandsis eller Konung Johans
glacier på Stans Foreland.
Jag gjorde en utfärd till dessa isberg för att på nära håll foto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
