Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordost sammanhänger denna kraters lägre delar med själfva berget,
och från detta håll kan den utan nämnvärd svårighet bestigas.
Ett säreget drag i landets konfiguration äro erosionsdaJarna, ej
sällan djupt nedskurna och stundom af häpnadsväckande dimensioner.
De hafva sin betingelse i riklig nederbörd och stark dosering. Vackra,
till en del storartade erosionsdalar finnas på Kamerunbergets regnrika
vestra sluttning. De nå ej gerna upp öfver 1,500 m; ofvan denna
nivå är berget ytterst fattigt på vattendrag. På grund af kustbältets
ringa lutning nå de ej heller fram till hafvet. Bäst utbildade äro de
i allmänhet mellan 200 och 600 m höjd. Deras djup torde knappast
öfverstiga 150 m och -är ofta betydligt mindre. Dock träffas ännu
ståtligare erosionsdalar på vestra sidan af lilla Kamerunpiken. 1 sin
Öfre del äro de nedskurna till ett djup af omkring 400 m enligt
uppskattning, måhända än mer. Flera dylika dalar följa tätt på
hvarandra. Vid ett försök att uppstiga på lilla Kamerunpiken följde jag
kammen mellan ett par sådana. Denna blef uppåt allt smalare,
slutligen knappt meterbred, och stundom så skarp, att jag nätt och jämt
kunde finna fotfäste på densamma. Den djupaste delen af dessa dalar
är begränsad af lodräta väggar, som tilltaga i höjd inåt dalgångarna.
I en af dem uppskattade jag, vid en höjd af 350 m hos dalbottnen,
höjden af de lodräta väggarna till 40 å 50 m. Ofvanför voro sidorna
sluttande. Af afståndet mellan ett par erosionsdalar, uppmätt på min
öfver ifrågavarande trakt i skalan 1:10,000 upprättade karta, och den
ur aneroidafiä8ningarna beräknade höjden för den dem åtskiljande
bergkammen, erhölls lutningen hos de sluttande dalsidorna till
omkring 459. Denna lutning är dock ej konstant. Den är betydligt
mindre utåt, men tillväxer inåt dalarna.
3. Hydrografi.
Det är ganska egendomligt, att Kamerunberget, som obestridt är
den nederbördsrikaste delen af Kamerunområdet och sannolikt äfven af
hela Afrika, icke gifver upphof till något större, icke enB till ett
medelstort vattendrag. Icke obetydliga områden på bergets nordvestra och
nordöstra sluttning samt en mindre del af den södra sakna alldeles
sådana, och under tider af ringa nederbörd råder där rent af
vattenbrist. Däremot eger bergets vestra sida ett icke obetydligt antal bäckar
och strömmar. Flertalet af dessa torde knappast nå upp Öfver 1,000
meterskurvan; fä om ens något når till skogsgränsen, och ofvanför denna
saknas de alldeles. Till och med under regntiden är det vanskligt
nog, att där uppe finna vatten, oaktadt den oerhörda nederbördsmäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
