Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan vänta ännu ndgra dagar i förhoppning, att Kuba skulle
ytterligare gifva med sig. Dä jag däremot framhöll, att jag icke gerna
kunde ligga i overksamhet för denna obetydlighets skull, sä blefvo vi
ense om, att böterna borde erläggas. Höfdingen fick dock ej beloppet
kontant, utan en anvisning pä detsamma att lyftas efter äterkomsten
frän berget, under förutsättning att inga svårigheter vidare ställdes i
min väg och att allt afiöpte väl. På så sätt erhöll jag ett välbehöfiigt
band på bärarne. Kuba å sin sida förklarade, att ingen numera
skulle hindra mig att gå hvart jag behagade, att han tyckte
synnerligen bra om mig, och att vi hädanefter skulle vara de bästa vänner
i världen — inställsamma och betydelselösa fraser i en Kamerunnegers
mun.
Ändtligen var då det sista hindret undanröjdt och vägen fri.
Bördorna upplyftades åter. Ett tack och farväl till doktorn, och så
återtogs den afbrutna marschen. Min tolk, som var alltför ung och
ovan vid längre färder, kvarlemnades i byn.
Stigen gick till en början än genom snårskog, än genom typisk
urskog, än genom Bea-folkets planteringar, som anträffades ännu så
högt som 1,400 å 1,500 m. Det är uteslutande koko (Colocasia
an-tiquorum Schott.,), som där odlas. Därefter kommo vi in i typisk
urskog, för tillfället mörkare och dystrare än vanligt på grund af
ihållande regn. Fram emot middagen nådde vi på omkring 2,000 m höjd
urskogens tvära gräns och trädde med ens ut på ljusa, gräsbevuxna
bergssluttningar och branter. Anblicken däraf kom så oväntadt och
var så egendomlig och olik allt hvad jag förut sett under min vistelse
i Kamerunområdet, att jag till mina bärares förvåning tvärstannade
och en lång stund endast såg mig omkring, hänförd af denna om våra
gräsmarker hemma något erinrande landskapsbild.
Allt det nya lockade här till en längre rast. Trädstammarna
erbjödo intressanta mossor, och för första gången fick jag inom
Kamerunområdet se en yppig lafvegetation, hvaraf en i mängd förekommande
skägglaf och ett par lunglafvar erinrade om nordiska former. Äfven
bland fanerogamerna voro släkten från tempererade områden
representerade. På den omgifvande sluttningen stod gräset meterhögt, och
såväl detta som flertalet öfriga växter — äfven de buskar, som
högre upp på berget bilda vidsträckta snår — voro i påfallande grad
håriga, utan tvifvel ett skydd mot de betydliga temperaturvexlingarna.
Vegetationens starka behåring var däremot för oss tämligen obehaglig,
emedan den lätt uppfångade och envist kvarhöll regn och dagg.
Under uppstigandet till skogsgränsen påträffade vi inga vattendrag,
och törsten började därför blifva högst kännbar. Mina bärare, af hvilkas
språk jag endast förstod några enstaka ord, sporde jag, pekande uppåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
