Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Genom nyare undersökningar är fastställdt, att n&gra s. k.
individuella och rasbetecknande egenskaper bos menniskan låta sig från
utvecklingshistorisk synpunkt förklaras såsom hämnings- eller
excessbildningar. Det äskas att nya bevis förebringas för denna nyvunna
vetenskapliga åskådning».
Då i de förstå stadierna af det menskliga embryots utveckling
fingrarna nästan helt och hållet inneslutas i simhuden, kunde en
starkare utveckling af simhuden hos fullvuxna, sådan man t. ex. trott
sig observera den hos negrerna och ansett vara ett pitekoidt drag,
betraktas såsom en hämningsbildning, och detta var skälet hvarför
Birkner valt detta falt för sina undersökningar för besvarandet af den
framställda prisfrågan.
Resultatet af Birkners undersökningar, hvilka sträckt sig från
3:dje månaden af fosterperioden ända in i sena gubbåldern och
omfattat mer än 1,000 individer af den gam mal bayerska befolkningen,
var att simhuden aftager under fostrets utveckling och likaså från
l:8ta till 7:de lefnadsåret, men tilltager åter relativt i den sena
gubbåldern. En mera utvecklad simhud hos fullvuxna kunde därför
betraktas såsom hämningsbildning. Men det hade också visat sig vid
en jämförelse mellan de icke mekaniskt arbetande stånden och dem
som utöfva tungt kroppsarbete, att simhuden hos dessa senare var
större och att den i detta fall således kunde betraktas som
excessbildning. Undersökningarna hade utsträckts äfven till aporna och
hade gifvit det oväntade resultatet, att simhuden hos de antropoida
aporna, oaktadt deras händer gjorde tjenst som förnämsta rörelseorgan
och således kunde väl sägas förrätta tungt arbete, alls icke eller blott
obetydligt öfverträffade den normala hos menniskan. Hos de lägre
aporna däremot vore den betydligt större an hos de antropoida, hvadan
förhållandet inom apgruppen sålunda motsvarade den individuella
utvecklingsgången hos menniskan. Att betrakta en starkare utvecklad
simhud hos menniskan såsom ett till aptypen närmande drag,
ansåg förf. på grund af dessa undersökningar ej längre berättigadt.
Någon skillnad mellan negrer och europeer funnes i berörda afseende
icke, utan vore förhållandena väsentligen identiska. Den skenbara
förstoringen af simhuden hos negrerna berodde på deras i allmänhet
magra händer. En måttlig sim hudsbildning å en mager hand
förefaller nämligen alltid större, än en i verkligheten större å en köttig
hand. — Birkners mätningar hade äfven haft till mål att utröna
handens proportioner och dess förhållande till armen och kroppen i
öfrigt. Genom de sammanlagdt 20,000 särskilda mätningar han
företagit, förelåge nu en statistisk grundval för vidare forskningar rörande
handbildningen. — Den andra undersökningen hade utförts af d:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
