Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Killermann och rörde formen, utvecklingen och anomalierna hos den
transverseUa gomsuturen. Det material, hvarpä dessa undersökningar
hvilade, utgjordes dels af omkring 2,000 skallar i samlingarna i
Miinchen, dels omkring 2,000 uppgifter hopsamlade i literaturen,
således ett statistiskt material af sammanlagdt om kr. 4,000 skallar.
Bland alla de typiska former denna sutur har att uppvisa, funnes
ingen, som kunde erkännas som rasmärke. Samtliga former
förekomma hos europeer. I allmänhet vore den nästan raka tvärsuturen
typisk hos nyfödda barn. Som kvarlefva från barnstadiet forekomme
typen hos fullvuxna af båda könen, dock i synnerhet talrikt hos
kvinnokönet. De tvä olika formerna, framåt eller bakåt böjd sutur,
visade sig stå i visst förhållande till kranieformen i allmänhet, så att
den framåt konvexa formen öfvervägande träffades i förening med
brachystaphylini, orthognathi och brachycephali, medan den bakåt
konvexa vore relativt allmännare hos leptostaphylina, prognathiska
och dolichocepbala skallar. D:r Killermann hade uppvisat, att
ifrågavarande sutur hos menniskan icke vore en taggsutur utan af squamös
natur och att den framåt el. bakåt böjda formen stode i samband
med förhållandet huruvida gombenen eller öfverkäksbenens
gom-hvalfsdelar lade sig utanpå de andra. Hos den framåt konvexa
formen vore det gombenen, som så att säga öfverlagrade
öfverkäk-bensplattoma, hos den bakåt konvexa vore förhållandet motsatt. De
stundom förekommande, såsom possa intercaiaria» med egen anormal
ossifikationspunkt förklarade benplattorna i korsningspunkten af
gom-suturerna, vore enligt Killermann intet annat än en förlängning af
plogbenets basaldel, som vid försenad eller bristfällig slutning af hårda
gommen sköte sig in i luckan mellan de sjukligt vidgade sömmarna.
Den enligt hr Waldeyer hos gorillan ofta förekommande separationen
af gombenen genom ett mellanskjutet benstycke, hade Killermann
visserligen äfven konstaterat, men af bristande sektionsmaterial ej
lyckats förklara.
Hr Waldeyer meddelade, att det nämnda draget visade sig hos
flertalet af de gorillaskallar, till antalet omkr. 20, som Berlinersam
Ungarna nu kunde uppvisa, hvadan han, hvad gorillan vidkomme, ansåge,
att denna bildning icke berodde på patologiska förhållanden, utan vore
en för henne karakteristisk form.
D:r Rob. Behla (Luckau), som anmält ett föredrag om
vDescen-dens och en ny experimentet phylogenetisk forskningsmetods>, afstod i
anseende till den hårdt anlitade tiden.
D:r Hj. Stolpe höll härefter ett föredrag r>Om betydelsen af
natur-folkens ornamentik för etnografienp, illustreradt af ett större antal
af-gnidningskopior af etnografiska föremål i skilda museer. Då tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
