Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romben o. s. v. såsom sådana förutsatte redan en abstraktions* och
konstruktionsförmåga, som ställde dem skäligen högt på skalan af
härledda ornamentidéer.1 Grundfelet i det gamla betraktelsesättet vore,
att man ansåge omamentiken uteslutande hafva ett estetiskt syfte
och, man kan säga, innehåll. För ett sådant betraktelsesätt faller det
sig helt naturligt att anse ornamenten vara endast prydnader,
godtyckligt konstruerade med tillhjälp af de enkla element, med hvilka
vi nutäro så vana att obesväradt röra oss och hvilka vi genom analys
kunna igenkänna äfven i primitiva omamentformer. Vid detta
konstruerande skulle under stundom slumpen fått spela en afgörande roll. Sä
vore t. ex. fallet då Stiibel2 låter den peruanska mäandem och kyman
uppstå genom slarfvig lagning af sönderrifna väfnader eller bräckta
lerkärl med kvadrat- eller cirkelmönster. Här vore forskningen på en
afväg, hvilken det vore nödvändigt att spärra.
En stor fara vid all omamentikforskning vore att röra sig med
för litet material och att för mycket begränsa sitt forskningsområde.
Härigenom komme man lätt till ohållbara historiska slutsatser, såsom
t. ex. då Alois Raimund Hein låter Borneos dayaker helt enkelt låna
sin karakteristiska ornamentik fix och färdig från kineserna, medan
det vid vidsträcktare jämförelser låge för öppen dag, att den, likasom
de religiösa föreställningar, i hvilka den hade sin rot, via den
gammal-javanska kulturen ledde sina anor från de asiatiska religionernas vagga,
Indien.
För att så mycket sig göra låter undgå sådana faror, hade tal.
lagt an på att samla ett så stort antal ornamentkopior som möjligt
och att utsträcka undersökningsområdet öfver jordens samtliga
naturfolk, för så vidt material därför funnes, men oaktadt kopiesamlingen
nu uppginge till närmare 5,000 nummer, insåge tal. mer än väl dess
otillräcklighet för lösandet af alla de viktiga etnografiska spörsmål, till
hvilka den gåfve anledning. Här vore mångas förenade krafter nödiga,
för att uppnå ett säkert resultat.
Föredraget, som slöt med demonstration af en del af det utställda
kopiematei;ialet, skall, på begäran i utvidgad form införas i Archiv fur
Anthropologie.
Geh.-rath Virchow fäste uppmärksamheten på den bekräftelse de
framställda teorierna nyligen erhållit genom engelsmannen Hrolf Vaue-
1 Senare har jag fnnnit en ny bekräftelse på min sats. — Om t. ex. en
Bakairi-indian tecknar en liksidig triangel, och sådana ingå till öfverflöd i hans ornamentik,
så menar han därmed alldeles bestämdt en »uluri*, den minima klädespersedel, som
Bakairi-kvinnorna bruka, och alls icke den geometriska figuren i allmänhet. Om något
så abstrakt har han ej det ringaste begrepp. — Jfr von der Steinen, Unter den
Naturvölkern Zentral-Brasiliens, Berlin 1893, p. 266.
9 Anf. st. p. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
